HJÄRTER DAM

24 maj, 2019

Trine Dyrholm, härliga fina Trine Dyrholm! Hon är den danska skådespelaren som jag alltid kommer kalla “Queen Trine” och efter att ha sett Hjärter Dam är jag mer säker än någonsin på att hon är The Queen of Fucking Allt Som Har Med Skådespeleri Att Göra.

Filmen som fått den svenska titeln Hjärter Dam heter i original Dronningen. Bara en sån sak. Dronningen. På engelska Queen of hearts. Drottningen. The Queen! Cirkeln sluts.

Filmen handlar om Anne (Dyrholm) som jobbar som försvarsadvokat. Hon verkar vara specialiserad på brottmål som handlar om våldtäkter och hon företräder offren, dom utsatta kvinnorna. Hon bor med maken och tillika svenske läkaren Peter (Magnus Krepper) i ett gigantiskt hus med dansk design både ute och inne och deras tvillingflickor Frida och Fanny (Silja Esmår Dannemann och Liv Esmår Dannemann).

Peter har en son sedan innan, Gustav (Gustav Lindh), som bott i Sverige med sin mamma men som nu hamnat snett och behöver byta miljö. Han blir mer eller mindre tvingad att flytta till pappa Peter i Danmark. Han är inte myndig än och har därför ingen egen talan.

Gustav trivs inte i sitt nya hem. Peter och Anne försöker lirka så att flickorna får en bra relation med sin bror samtidigt som hela auran runt familjen känns iskall. Det gjorde den i och för sig även innan Gustav flyttade in. Det är två högpresterande vuxna det handlar om, människor som säkerligen är kanonduktiga på sina jobb men samtidigt känns väldigt distanserade till resten av världen. Och det pratas….styltigt. Hårt. Kallt. Alla känslor förmedlas via ögon och små knyck och är det NÅN som behärskar denna form av skådespeleri till fullo så är det Trine Dyrholm. Jag fattar. Jag känner. Jag förfasas och skäms och äcklas och JÄVLAR I HAVET va kaxig hon är som gör den här rollen så fullt ut!

Alla texter om den här filmen som beskriver den som modig är helt sanna, även om jag tycker att skådespelarna är mer modiga än filmen i sig. Trine, Gustav Lindh och Magnus Krepper gör alla tre prestationer utöver det vanliga, här krävs det en extra växel för jävlarimej vad jobbigt det är, bara att titta på är jobbigt som ett AS.

Hjärter Dam är inte en film för alla, DET inser jag. Det här är en film för oss som gillar Drama, svenskt Drama, danskt Drama, drama med riktiga känslor, kolsvart drama, drama som slår till en i magen, dramor utan lyckliga slut.  Det här är en film som i vissa scener är så sjukt cringe:iga att mina fötter korvar sig mot biografgolvet, det är också en film som när en gubbjävels mobiltelefon ringer för tredje (!) gången får tanterna runt omkring honom att skrika högt. “VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG? STÄNG AV TELEFONJÄVELN!” skrek en, rätt ut, och då log jag. Från öra till öra. Underbart. Även om skitgubben faktiskt SVARADE när det ringde fjärde gången bara för att han inte visste hur han skulle få tyst på den (!!!) så var det härligt att få uppleva genuina reaktioner från biobesökare.

Hjärter Dam är en film som befäster min kärlek för Trine Dyrholm, det är en film som tar upp vissa genusrelaterade övergreppsfrågor på ett mycket intressant sätt och det är en film jag gärna skulle vilja diskutera ner framöver. Enda kruxet är att jag inte känner någon mer som sett filmen.

Att filmen inte får ett högre betyg än en trea beror på två saker: 1. In the first place, det är en überstark trea så det är faktiskt ett riktigt BRA betyg. 2. Jag känner inget behov eller sug av att se om filmen. Att Trine får fem fiffiluror alla dagar i veckan är en annan…femma.

 

Leave a Comment

Previous post:

Next post: