HOBO WITH A SHOTGUN

16 april, 2011

Ibland behöver jag inte alls vänta för länge när jag väntar på nåt gott. I alla fall inte när goda vänner uppmärksammar blogginlägg och kommer med filmen ifråga i present, bara sådär liksom.

På postern är Rutger Hauer så sjuuuuukt rynkig, alltså det är bortom en söndersolad amerikansk gammal tant med skinnväskehy, det är mer som en figur skapad i George Lucas fantasi, eller Jim Hensons för den delen. Han ser fan inte frisk ut, bara randig, som karvad i cernitlera.
Det roliga är att han ser precis likadan ut i filmen. Han har blivit en ålderman gamle Rutger – and I love it. I det redan innan karaktäristiska utseendet har adderats ännu några dimensioner såsom mänsklighet, klokhet och (tro´t eller ej) charm.

Hobo with a shotgun är för mig ingenting annat än en blodsprutande och nedskitad version av Falling down men där Michael Douglas var välklippt och bar portfölj och designade glasögonbågar där går en oborstad Rutger med en kundvagn och luktar rövsmör.

Båda befinner sig balanserande på samma gräns, båda är så jävla nära att få nog att när dom väl får det går allt överstyr. Jag som beskådar det hela sitter mest om klappar händerna för hämnden ÄR ljuv, den är ju det och i Hobo with a shotgun finns en samling riktigt vidriga personligheter som alla faktiskt förtjänar det öde Rutger utsätter dom för.

Som genomarbetad film betraktad är det svårare att jämföra denna med Falling down då den sistnämnda har ALLT och Hobo bara fragment. Hobo känns inte riktigt klar, det känns som om regissören haft bråttom och hans smala lycka är just Rutger Hauer som ÄGER varenda scen han är med i. Han är så bra så bra, jag vet inte hur många gånger jag sa det högt för mig själv – ”Han är så BRA Rutger!” – för han ÄR bra och jag har saknat honom som FAN och jag hoppas han får chansen att göra fler balla roller på äldre dar för så stenhård som han är nu har han aldrig varit.

Sylvester Stallone, om du läser det här (HAHAHAHAHA!), ge honom en roll i Expendables 2 och jag ska lämna stora recensentmotorsågen hemma på premiären. Jag lovar.

{ 8 comments… read them below or add one }

Aficionadon april 16, 2011 kl. 11:55

Själv väntar jag på att den ska släppas på DVD, vilket lär dröja 🙁

Håller med om att han bör få en roll i Expendables, eller i övrigt andra roller i stora filmer. Underskattad jävel, den där Rutger. Ångrar fortfarande att jag inte tog en autograf av honom på sci-fi mässan 2002 eller om det var 2003.

Svara

Sofia april 16, 2011 kl. 12:07

Åhå, när Vrångmannen gjorde sin megasågning trodde jag att den här var hopplöst förlorad, men Rutger kanske går hem bättre hos damerna? 😉

Svara

filmitch april 16, 2011 kl. 14:39

Tänk när jag skrev dagens recension valde jag mellan Happy…. och Hobo jag får ögonabums sätta mig ned och skriva fiffi.
Rutger var bra men det var nog tyvärr det enda.

Svara

f i f f i april 16, 2011 kl. 18:14

Aficionadon:
Tänk vad tufft att få en autograf av Rutger. Typ på armen. Sen lägger man benen på ryggen och springer till tauerar´n. 😉

Svara

f i f f i april 16, 2011 kl. 18:14

Sofia:
Han går i alla fall hem hos mig. BIGTAJM! 🙂

Svara

f i f f i april 16, 2011 kl. 18:15

filmitch:
Ja, visst tusan är det en ganska sugig rulle men hur många såna har man inte sett UTAN en Rutger i huvudrollen? 😉

Svara

Plox april 17, 2011 kl. 13:52

Haha – skönt att gamle Rutger fortfarande kan! Ser jag fram emot att få beskåda.

Falling Down-länken funkar dock inte Fiffi. :/

Svara

f i f f i april 17, 2011 kl. 15:11

Plox:
Nu funkar länken 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: