FILMSPANARTEMA: SPORTFILM

Hjärtat slog ett litet dubbelslag av lycka när Jojjenito på förra filmspanarträffen föreslog sportfilm som nästa filmspanartema. Sportfilm som oftast är så kul, så bra, så engagerande och ståpälsframkallande, sportfilm som faktiskt är lite av en (otippad?) favoritgenre för mig.

Men det finns lika många olika sportfilmer som den finns thrillers, skräckfilm eller romcoms så jag tänkte försöka mig på att lista ett gäng suuupersmala subgenres på temat. Vill du läsa en längre recension av någon av filmerna, klicka på titeln/länken. Finns det ingen länk att klicka på betyder det att jag inte skrivit om filmen. Än.

Av nån anledning jag inte kan förklara tänker jag jävlas med min prudentliga ådra och räkna ner från 14 till 1. Ja, precis, 14! Det skaver i hela kroppen att inte välja 3, 5 eller 10 men jag ser det som en övning i att släppa kontrollen. Å andra sidan har siffrorna ingen betydelse, det är ingen tävling, ingen rangordning annat än nummer 1. Nummer 1 är alltid nummer 1. Nu kör vi!

 

 

Värsta gänget är lika rolig som den är bortglömd. Tom Berenger, Corbin Bernsen, Charlie Sheen och Wesley Snipes är några baseballspelare som passerat bäst-före-datumet men som vägrar lägga kepsen och dom vita klubbkläderna på hyllan.  (Betyg 4/5)

.

.

 

Mickey Rourke är The Wrestler. Mickey Rourke är även plastikopererad nästintill oigenkännlighet. I alla fall var han det när The Wrestler kom, nu har man liksom vant sig vid eländet. Det är så mycket white trash över The Wrestler att det går att känna lukten av mögliga husvagnsväggar i näsborrarna. Darren Aronofsky regisserade och visade efter The Wrestler att han kunde hantera även sporten (?) balett i Black Swan. Frågan är om han har fler härliga sportfilmer i sitt sköte? En skidskytteslasher måhända? (Betyg 4+/5)

.

.

.

Filmen Cool runnings är en BOATS (based on a true story). Den bygger på fyra målinriktade jamaicaners längtan efter att få vara med i OS i Calgary 1988. I vinter-OS. Vinter. OS. Jamaica. Vad finns det för vintersport som funkar att öva på Jamaica? Det är klart killarna väljer fyrmansbob! Nu väntar jag på den givna ”uppföljaren” till denna film, Filip och Fredriks dokumentär om somalierna i Borlänge som alldeles nyss varit (eller kanske fortfarande är?) i Sibirien för att spela bandy-VM. (Betyg 4/5)

.

.

.

Det är 1930-talet, det är rutiga knickers, det är lagda frisyrer, svala kvinnor, stiliga män och golf. Massor med golf. En hääärligt massa golf.  The legend of Bagger Vance är en mysig film som passar för en lång söndagfrukost utan väntande måsten och den visar att det går att se på golf utan Göran Zachrissons mysigt sävliga kommentatorsröst. (4/5)

.

.

.

Jävlarns vad det pratas baseball i filmen Moneyball. Det pratas och pratas och pratas, det är BARA snack och ingen verkstad alls. Därför är Moneyball urtypen av sportfilm som funkar även på folk som säger sig inte gilla sportfilm. Hur man nu inte kan göra det. Obegripligt. (4/5)

.

.

.

Boxningsfilmer är ofta uppbyggda enligt Boxningsfilmsmanualen 1A. Det finns många exempel på såna filmer, manliga underdogs som slåss för heder, ära och nån form av testosterondrypande manlighet. Million Dollar Baby är något helt annat, alltså heeeelt annat. Det är dessutom en av Clint Eastwoods allra bästa filmer och definitivt Hilary Swanks absoluta topprestation någonsin. (4+/5)

.

.

.

The Blind Side är inte på nåt sätt världens bästa film men det är en annorlunda sportfilm och den gav Sandra Bullock en Oscar, bara en sån sak. Filmen handlar om den hemlöse unga killen Michael ”Big Mike” Oher som tas om hand av Leigh Anne Tuohy (Bullock) och hennes familj. Based on a true story  – såklart. (3/5)

.

.

.

Adam Sandler är Happy Gilmore. Happy Gilmore spelar golf. Alltså hör filmen till sportfilmsubgenren pubertalgolf.  (3/5)

.

.

.

Det är ”nåt” med filmen Dodgeball som gör att jag återvänder till den med jämna mellanrum och denna ”nåt” lystrar inte till namnet Vince Vaughn. Filmen har många klassiska komiska scener (bla en som innefattar en skiftnyckel och Justin Long) men den handlar också om en bollsport man sällan ser på film. Jag trodde spökboll var nåt man bara pysslade med på gympalektionerna på mellanstadiet men se, där hade jag fel. Ännu ett stort plus med sportfilm – allmänbildningskoefficienten. (4/5)

.

.

.

I Renny Harlins Driven kör snubbar runt runt runt runt runt runt på en bana i en snabb snabb snabb snabb snabb och låg låg bil som låter vroooom vroooom vrooooom vrroooooom jääättehögt hela tiden. Det är underhållande i 3,5 minut. Sly är med också. Det är ett plus. (2/5)

.

.

.

 

Det är Stanley cup-final, NHL-hockey alltså och terrorister är i farten. Det är Jean-Claude van Damme också, titta på bilden, vilken vigör. Hockeyactionfilmen med den ultimata hockeyactionfilmtiteln Sudden Death är en underhållande liten bagatell som funkar för stunden (2+/5)

.

.

.

Jag undrar om det finns nån mer utflippad bowlingfilm än Kingpin? The Big Lebowski kommer inte ens i närheten. Sen undrar jag om det i den moderna filmhistorien finns nån fulare frisyr än Bill Murrays? En peruk-knock-out! (3+/5)

.

.

.

Take me out to the ball game från 1949 är nåt så utflippat superhärligt jättekonstigt som en baseballmusikal, en RIKTIG baseballmusikal. Gene Kelly, Frank Sinatra och Esther Williams sjunger, dansar, toksteppar och flaxar runt. Den är helt fucking MAD, så knasigt överdriven och jätteglad att jag inte kan värja mig emot den. Den är helt enkelt u-n-d-e-r-b-a-r. (5/5)

.

.

.

.

Den här filmen är orsaken till att jag älskar sportfilm. Hjärtat, glöden, den lille kämpen mot den store dumme, kärleken till sporten, till livet och det där vi alla kan lära oss så mycket av: vill man nåt tillräckligt mycket och jobbar tillräckligt hårt så fixar man precis vad som helst. Rocky har allt en sportfilm ska ha. Precis allt. Se den och fatta grejen. (5/5)

.

Idag skriver alla Filmspanarna om sportfilm. Klicka dig gärna vidare bland bloggarna för att se hur dom andra tagit sig an temat. Det är alltid lika spännande. Moving Landscapes, Movies-Noir, Fripps Filmrevyer, Rörliga bilder och tryckta ordJojjenito, Flmr, The Velvet Café och Filmitch.