Fredagsfemman #156

5. Kan man bli Oscarsnominerad om man bajsar på film?

Julianne Moore vet svaret. Det är nej. Idag har David Cronenbergs film Maps to the stars premiär, filmen som borde ha nån form av svenskt rekord i att få premiären framskjuten. Jag såg den i augusti på Malmö Filmdagar, jag gillade den (recensionen finns här) och jag beundrar Julianne Moore som TUSAN för allt hon gör, hon är en modig skådespelare, herregud, hon bajjar ju till och med i närbild! Hon blev som sagt inte Oscarsnominerad för sin roll här (tyvärr) men hon blev det för en annan film (Still Alice). Det blev nån sorts kosmisk rättvisa ändå till slut.

.

.

.

4. Bloggpanelen på MovieZine

Idag tar jag en paus från Bloggpanelen och säger istället hej till Joel, Jessica och Carl som får svara på veckans frågor och det gör dom med den äran vill jag lova! Här läggs länken upp när inlägget är alive and kicking.

.

.

.

3. För bövelen, glöm inte rita-gissa-vinn-tävlingen!

Eller….rita behöver du inte göra, det räcker med att gissa några oscarsvinnare för att ha chans att vinna finfina priser. Klicka här för att komma till tävlingen. OCH KOM IGEN NU ALLA SVENSKA TV-KANALER, NÅN JÄKEL KAN VÄL LÄTTA PÅ PLÅNBOKEN OCH KÖPA IN OSCARSGALAN??? OM JAG SÄGER SNÄLLA? OM JAG SÄGER SNÄLLASNÄLLASNÄLLA? HJÄLPER DET?

.

.

.

2. Om du är vad du äter och du är vad du läser, är du även det du tittar på?

Nu läser jag tyvärr inte lika mycket böcker som jag brukade göra, jag vet, det är synd, men dygnet har bara 24 timmar och jag prioriterar min tid på ett annat sätt just nu. Men av en slump hittade jag en blogg som heter Du är vad du läser och så var tankarna igång. Om jag är vad jag äter så är jag…en ost. Om jag är vad jag läser så är jag….i princip ingenting tänker jag för jag antar att inredningstidningar, Situation Sthlm och resultat- och balansräkningar inte räknas. Men om jag är det jag tittar på blir det desto mer intressant. Skulle det gå att göra en personlighetsanalys baserad på dom – låt oss säga – 100 senaste filmerna man sett? Vad tror du? Och är du i såna fall den du tror och den du vill vara?

.

.

.

1. Ronja Rövardotter

Det är obegripligt att hela Stockholm inte är fullklistrad med reklamaffischer för Ronja Rövardotter på Stadsteatern. Eller, obegripligt är det kanske inte men det är synd. Det är synd om informationen inte går fram så nu tänker jag dra mitt strå till stacken. Ronja Rövardotter anno 2015 är nämligen ett visuellt häpnadsväckande äventyr där Mattisborgen och dess omgivningar är byggt helt i metall och rövarna ser ut som medlemmar i Rammstein som dansar till elektronisk musik. För att inte tala om grådvärgarna och vildvittrorna….huj huj huj, otäcka!  Så mitt tips är: skaffa biljett! Och är du totalt ointresserad av just Ronja men gillar det här med scenografi och kreativa lösningar: skaffa biljett!

.

.

 

 

MAPS TO THE STARS

Det är lätt att tro att hollywoodlivet är glassigt deluxe. Det är ännu lättare att känna att hollywoodmänniskorna inte bara är framgångsrika, vackra, smala, rika och begåvade utan även på nåt sätt extra lyckliga. Med Maps to the stars tar regissören David Cronenberg med oss ända in i livmodern på det som kallas Hollywood och visar baksidan, den finniga röven av den popularitet som så många verkar sträva efter.

Havana Segand (Julianne Moore) är skådespelerska, neurotisk och bekräftelsetörstande. Jerome Fontana (Robert Pattinson) är en limousinechaufför som drömmer om ett liv som manusförfattare. Dr Stafford och Christina (John Cusack och Olivia Williams) är gifta och dom pushar den barnskådespelande sonen Benjie (Evan Bird) på ett sätt som får curlingföräldrar att verka helt hippie-slappa. Dottern Agatha (Mia Wasikowska) bor inte hemma. Orsaken till detta kan vara en spoiler så jag undviker att skriva mer om det.

Maps to the stars är en mänskigt grisig film. Det är långt ifrån det bästa David Cronenberg gjort men det är hästlängder, eoner, bättre än Cosmopolis. Visst finns det en hel del att klaga på med filmen (en viss eld-scen till exempel, skämskuddevarning på den), manuset är inte helgjutet på nåt sätt men det är en film som inte släpper från skallen. Direkt efter att jag såg den gillade jag den, nu gillar jag den ännu mer. Och Julianne Moore är sjukt bra – och ganska äcklig.

Maps to the stars visas på Stockholms filmfestival 8, 13 och 15 november. Se hemsidan för tider och biljetter. Officiellt premiärdatum verkar vara 6 februari 2015 men det har ändrats förr och kan säkerligen ändras igen.

 

Själv såg jag filmen på Malmö Filmdagar i augusti. Jag minns att det var lite blandade reaktioner från publiken. När det dyker upp recensioner från mina filmspanarvänner länkar jag till dessa här.

Rörliga bilder och tryckta ord