PADDINGTON

3 februari, 2015

Att gå och se en riktig film på bio med en liten knatte för allra första gången är en stor grej, i alla fall för mig. Barnet i fråga minns antagligen inte mycket av den speciella dagen eller filmen men det är där vi kommer in, vi vuxna, vi som kan berätta när barnet växt upp en smula.

Jag minns första långfilmen jag såg på bio med min dotter som om det var igår, jag minns tyvärr inte lika tydligt den första jag såg med min son. Skyller på småbarnsgegga i huvudet, jag vet inte vad det annars skulle bero på. Men i söndags var det dags igen, dags för min treåriga gudson att göra entré i en riktig biosalong. Paddington kändes på pappret som en helt perfekt film att börja med. Lite galen, lite spännande, rolig, mysig, en söt björn och riktiga människor i dom andra rollerna.

Det visade sig bli ett alldeles utsökt val av premiärfilm. Han skrattade högt, han satt still, han ratade popcornen (yäääääy!) och han började inte skruva på sig förrän det var endast tio minuter kvar.

För egen del minns jag Paddington från när jag var liten. Tecknade filmer med en trevlig berättarröst och en gullig liten björn med marmeladmacka under mössan. När jag blev större och började spontanåka till London lite nu och då köpte jag ofta med mig en Paddington-bok med mig hem. Otroligt charmiga böcker.

Paddington anno 2014 har kvar en hel del av originalcharmen trots är historien är omgjord så den passar nutida barns krav på CGI-animerade actionscener och en björn som ser helt autentisk ut. Hade gamla Paddington gått på bio hade ungarna sannolikt simultant sovit middag.

Nu såg vi filmen med svenskt tal men det kändes ändå bra att se Hugh Bonneville som pappa Henry Brown, Sally Hawkins som hans fru Mary, Julie Walters som hushållerskan Mrs Bird och Nicole Kidman som den onda Millicent. En bra cast i en bra film. Betygsmässigt landar den på en mycket stark trea. Klart sevärd för både barn och vuxna.

 
Minns du detta?

{ 4 comments… read them below or add one }

Steffo februari 3, 2015 kl. 10:44

Wohoo! Jag kommer ihåg Paddington! Den här rullen vill man ju bara se för nostalgins skull! Kommer ihåg den svenska bistra rösten på Mr Brown när han väste…..”var det du…..BJÖÖÖRN….!?” (kan det ha varit Frej Lindqvist….tror det?)

Paddington, vilken nalle! 🙂

Svara

Fiffi februari 3, 2015 kl. 17:37

Steffo:
Det är den där rösten jag saknar, den jag minns bäst från “förr”. Men den är nog svår att överföra till den upphottade versionen.

Du har ju till och med Paddington som header! Hi5 på den! 🙂

Svara

filmitch februari 26, 2015 kl. 15:28

Jesus i himmelriket såg filmen igår och blev helt blown-away! Det var länge sedan jag hade så trevligt och jag skrattade tom högt ett par gånger!

Svara

Fiffi februari 26, 2015 kl. 20:06

filmitch:
Hääärligt! Charmig liten film det där 😀

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: