STATE AND MAIN

6 maj, 2012

David Mamet är en man med en hel drös filmmanus på sitt samvete.  Många manus har blivit bra filmer och flera har den gemensamma nämnaren att dialogen är i det närmaste genialisk. State And Main har han både skrivit och regisserat och det känns som att han har fått filmen precis dit han vill.

Ett filmteam från Hollywood har “invaderat” en liten byhåla för att göra filmen The Old Mill. En gammal kvarn är inte lätt att hitta och det är en dyr byggnad att bygga men samtidigt är det svårt att göra en film som kretsar kring en kvarn om man ingen har. I denna håla finns alltså Kvarnen, i alla fall är det var teamet tror. Att den brann ner 1960 är en annan femma.

Filmens manusförfattare är Joseph Turner White (Philip Seymour Hoffman) och han har det inte lätt. Regissören Walt Price (William H Macy) tvingar honom att skriva om berättelsen efter dom yttre förutsättningarna som ändrar sig hela tiden och dessutom är hans skrivmaskin puts väck. När filmens stora stjärna Bob Barranger (Alec Baldwin) landar i byn blir varenda invånare starstrucked men Bob själv blir bara strucked av den (alltför) unga Clara (Julia Stiles).

Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Claire (Sarah Jessica Parker) bestämmer sig för att hon inte vill visa brösten på film trots att det står i manus och kräver en plötslig löneökning på  800000 för att göra sitt jobb, den träliga Doug (Clark Gregg) försöker fira sin kärlek till Ann (Rebecca Pidgeon) men Ann har blivit förälskad i Joseph som har fått ett fiskedrag i fingret och är oförmögen att sköta sitt skrivmaskinande på egen hand och samtidigt uppvaktas Clara rätt hårt och frivilligt av Bob.

State And Main är en härlig film att se, den liksom böljar fram och tillbaka i ett skönt, glatt och fritt tempo. Redan vid förtexterna känner jag att filmen kommer göra mig gott och visst har det hänt att jag haft fel när jag känt så förut men inte denna gång. Filmen är precis så mysig som jag trott och hoppats. Det filmen däremot inte gör är stannar kvar. När den är slut är den slut och jag tackar för mig och den tackar för sig och vi båda säger det här var trevligt, det var en bra stund och sen går vi åt varsitt håll, ingen av oss tittar tillbaka och det är helt okej.

Här finns filmen.

{ 11 comments… read them below or add one }

Ricky (The Movie Dungeon) maj 6, 2012 kl. 07:59

Här kommer en kommentar om väldigt lite film. Men om du har några sekunder över så får du mer än gärna hjälpa mig att vinna en gitarr genom att gå in på medföljande länk.
Tack på förhand.

http://www.johnlindberg.se/hell_of_a_ride/?l=bT590R9UVkx

Svara

Fiffi maj 6, 2012 kl. 13:10

Ricky:
Jag ska se vad jag kan göra 🙂

Svara

Henke maj 6, 2012 kl. 08:52

Buuuuuuu. Stannar visst kvar. Minst en fyra.

Svara

Fiffi maj 6, 2012 kl. 13:11

Henke:
Buhuuuu, nejdu, “bara” en trea. 😉

Svara

filmitch maj 6, 2012 kl. 11:24

Mnjae jag har svårt för genren film om film. Det blir ofta för internt och många gånger alldeles för ointressant för mig. Finns säkert skämt där filmarbetare sitter och vrider sig av skratt och jag står brevid och gapar oförstående. S&M (intressant förkortning där) var ingen höjdare jag minns den knappt trots PSH.

Svara

Fiffi maj 6, 2012 kl. 13:12

Filmitch:
Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör filmen så förgänglig för precis som du säger så glöms till och med PSH bort ganska direkt. Hmmmm.

Svara

Pladd maj 6, 2012 kl. 18:09

Det låter som ungefär samma upplägg som i Alan Aldas Sweet LIberty (http://addepladde.wordpress.com/2012/04/30/sweet-liberty-1986/) och där gillade jag just film-om-film-momentet. Internt? Javisst, men ganska underhållande. Därför hamnar den här på listan med detsamma. Tack för tipset!

Svara

Fiffi maj 6, 2012 kl. 22:10

Pladd:
Varsågod! Kanske kanske kaaaanske att den hoppar upp ett snäpp betygsmässigt för dig.

Svara

Sofia maj 6, 2012 kl. 19:18

En trevlig filmstund är aldrig fel, den här står faktiskt i hyllan och stampar. Jag får återkomma, helt enkelt.

Svara

Fiffi maj 6, 2012 kl. 22:11

Sofia:
Ska bli intressant läsning så småningom 🙂

Svara

Henke maj 6, 2012 kl. 23:14

Pladd och Sofia, stark rekommendation från mig på denna!

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: