Tre om en: Filmer om svenska städer.

6 oktober, 2010

Hata Göteborg 2007

Rogge, Svante, Lukas, Johan och Jonas Mitander bor i Helsingborg. På helgerna åker dom över till Helsingör, super snodd öl och slåss med danskar.

Jonas är ledaren i gänget. Han är äldst, han är argast och han är som en oemotsagt storebror för dom andra. Så kommer Isak, kusin till en i gänget, med smutsiga dreads och ett öppet sinne och vrider om schackpjäserna några varv, om jag nu kan kalla skånska svennebanankillar för just det.

Gänget har som princip att aldrig snacka med någon som dom inte känner. Det är inte så moget tänkt, men man kan tillskriva dessa pågar många egenskaper men mogna är kanske inte det första jag tänker på.

Killarna spelar fotboll i ett skitdåligt korplag och dom scenerna känns så autentiska att varenda fotbollsförälder i landet kan känna igen sig. Svordomar, överskotts-testosteron-energi och en lagledare helt utan empati. Vem har inte sett sånt in action? Nicolaj Schröder som den arge fan Jonas lyckas dessutom vara både skitrolig, jätteenerverande och totalidiot på en och samma gång. Det ska han ha absolut cred för.

Det här är på en gång både så realistiskt, så dumt och så charmigt att jag inte kan göra annat än smälta. Tro bara inte att Hata Göteborg är nån huliganfilm eller ens en fotbollsfilm, för det är den inte. Hata Göteborg är en film om att fastna i mönster, om att växa upp och känna behov av att bryta sig loss och kanske till och med få arslet ur vagnen och göra just det.

Stockholm boogie 2005

Stockholm är som allra vackrast på sommarkvällar och speciellt sommar-kvällar då promillehalten är perfekt, sällskapet välvalt och ingenting känns omöjligt.

Jerka (Erik Johansson) har precis blivit singel och bestämmer sig för att fira detta med sin kusin Hoffe (Jens Malmlöf). Men en tête-a-tête med sin kusin kanske inte är den bästa förutsättningen för en oförglömlig kväll så dom bestämmer sig för att leta upp lite tjejer. Dom är rätt osmidiga, tjatar på allt som rör sig med två fettsäckar på framsidan och nappen haglar inte direkt men så missar Nathalie (Maria Lindström) sin nattbuss och blir ett enkelt byte.

Timmarna går, kväll blir natt blir morgon och sen tar filmen slut. Det händer inte mycket och det som händer är peanuts mot vad jag varit med om själv i stockholmsnatten (höhö) så jag tycker inte det är nåt att skriva hem om direkt. Ingenting mer än att jag tycker Erik Johansson är en av Sveriges absolut bästa skådespelare och att jag önskar honom ett totalt hutlöst no-mercy-genombrott så att ALLA lär sig vem han är och sätter hans vanliga namn på kartan.

Fucking Åmål 1998

Det är inte många gånger sen jag blev vuxen som jag längtat tillbaka till högstadietiden. Framtidsångest, idiot-hormoner och plastglas med La Garonne mosat med Dextrosol är ingenting att sträva efter igen kan jag känna.

Men när jag satt ensam i biomörkret den där novemberdagen 1998 och tittade på Agnes (Rebecka Liljeberg) och Elin (Alexandra Dahlström) och lyssnade på Broder Daniel och bara njöööööt av en ungdomsfilm som varken knäpper på näsan, förbannar, förenklar eller försvårar, det var så jävla härligt och helt klart ett stort hallelujah-moment för mig.

Jag minns att jag blev glad vid tanken att ungdomar kommer att få se den här i skolan och inte behöva fylla 27 innan hjälpen kommer. För Fucking Åmål är hjälp till självhjälp för massor med unga tjejer, det är jag helt hundra på.

Lukas Moodyson har gjort ett storverk som kommer sitta som ett skönt småkliande ärr vid hjärtat på många generationer ungar framöver. Ja, inte bara ungar förresten. Deras mammor också.

{ 27 comments… read them below or add one }

D R-L oktober 6, 2010 kl. 07:13

Hmm, Fucking Åmål. En av de bästa svenska ungdomsfilmerna, helt klart. Flickorna är ju också söta. Hade det varit ännu mer hångel och mer naket hade nog jag också kunna ge den en femma. Bagge-galan var dock en katastrof på alla sätt och vis det året. Ryser bara jag tänker på det.

Svara

f i f f i oktober 6, 2010 kl. 07:20

D R-L:
Lika högt som jag haussat Moodysson innan, lika långt ner sjönk han efter den där galan. Sjukt pinsamt och ganska ledsamt om du frågar mig.

Svara

movieshine oktober 6, 2010 kl. 08:34

Hata Ggbg har jag inte sett men Sthlm Boogie vill jag minnas att jag gillade skarpt trots att det inte händer så mycket. Fucking Åmål är en riktig klassiker. =)

Svara

f i f f i oktober 6, 2010 kl. 09:05

movieshine:
Så du kanske ska ge även Hata Göteborg en chans? 🙂

Svara

filmitch oktober 6, 2010 kl. 14:51

Har inte sett en enda av ovanstående filmer. Åmål vet jag att man borde se hör till allmännbildningen, jag får bättra mig.

Svara

movieshine oktober 6, 2010 kl. 16:51

Yes den ligger på ska se listan =)

Svara

Sofia oktober 6, 2010 kl. 19:27

Har bara sett Åmål men den är verkligen himla bra, trots total tonårsångest.

Svara

addepladde oktober 7, 2010 kl. 04:52

Jag har inte sett de två första, men Fucking Åmål är utan tvekan en modern klassiker. Dessutom är Broder Daniel världens bästa band. Alla kategorier. I alla fall om man fungerar som jag gör. 🙂

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 05:54

filmitch:
Ja, Fucking Åmål hör verkligen dit. Om det finns ett måste i svensk film så är banne mig den filmen ett måste 🙂

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 05:54

Sofia:
Den är ju det 😀

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 05:54

addepladde:
Håller inte riktigt med dig om Broder Daniel när det finns Depeche Mode och Rammstein ;D

Svara

RJ oktober 7, 2010 kl. 08:13

Bra skrvet! Jag har bara sett Åmål.

Vad var det förresten som hände på guldbaggegalan det året??

Svara

addepladde oktober 7, 2010 kl. 09:48

Då fungerar du inte som jag, även om Depeche är svårslaget. Lite för ojämna dock. 🙂

Rammstein är inte lika hårda som de vill vara. Parkway Drive och Bring Me the Horizon är the shit! 🙂

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 10:07

RJ:
Moodysson tog emot priset iförd älghorn och sa att han tyckte det vore bra om Arvingarna körde ihjäl sig.

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 10:08

addepladde:
Rammstein är alldeles perfekt hårda och tyskt arga tycker jag. Argare och hårdare än så orkar jag inte med. Jag är ju en blipp-blopp-kind-of-girl egentligen 😉

Svara

Sofia oktober 7, 2010 kl. 10:49

@addepladde: Inte för att allt är toppen men jag måste nog luta åt samma håll som Fiffi vad gäller Broder Daniel vs Rammstein och Depeche

Svara

addepladde oktober 7, 2010 kl. 12:08

We don't care
We are underground
and
we don't care
we don't care what you say about us

yeahou
yaouh

we're brother daniel!

😉

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 15:00

addepladde:

Wer wartet mit Besonnenheit
Der wird belohnt zur rechten Zeit
Nun, das Warten hat ein Ende
Leiht euer Ohr einer Legende.

Ramm-Stein!

Manche führen, manche folgen
Herz und Seele, Hand in Hand
Vorwärts, vorwärts, bleibt nicht stehen!
Sinn und Form bekommen Verstand.
Wenn die Freude traurig macht
keine Sterne in der Nacht.

Bist du einsam, und allein
Wir sind hier, schalte ein…

Ramm-Stein!

Svara

filmitch oktober 7, 2010 kl. 15:25

Arvingarna kommentaren var inte det på Grammy galan och Popcicle som sa det? Jag kan ha fel naturligtvis. Däremot vill jag minnas att Moodyson höll ngt förvirrat tal om att galan var skit etc och Loa Falkman försökte släta över det hela.

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 15:36

filmitch:
Hahahaha, jo det kan DEFINITIVT vara jag som blandar ihop skräpet. Jag brukar ofta sitta och skämmas när jag ser dom där galorna men just Moodysson och hans älggrej var jobbig. Och tydligen för FÖR länge sen eftersom närminnet strejkat 😉

Svara

addepladde oktober 7, 2010 kl. 15:50

Rammsteins "Du Hast" är faktiskt rätt skön. Den sätter sig oundvikligt, trots att jag inte fattar ett ord. 🙂

Utan att googla håller jag med FIlmitch. Det var nog Popsicle, för jag vill minnas att just den händelsen är med i första säsongen av 100 höjdare.

Svara

f i f f i oktober 7, 2010 kl. 15:55

addepladde:
Jag behöver inte heller googla för att hålla med Filmitch. Jag har 4000 filmer att hålla isär i huvudet, det är tydligen nog ;D

Svara

Peter november 30, 2010 kl. 14:07

Njaa Hata Gbg är nog en av dom sämsta svenska filmerna jag sett. Jonas och deras styvfarsa, herregud.. Sicket fjanteri. Fast utan blandade karaktärer, ingen film. Rapplåten var det bästa. Men jag tar gärna tillbaka gårdagens 1,20 h och ser något annat.

Svara

f i f f i november 30, 2010 kl. 16:18

Peter:
Såg du den igår, eller vilken var filmen som var 1,20? 🙂

Svara

movieshine november 30, 2010 kl. 18:47

Du försöker vara ironisk eller nåt men jag fattar inte.. =)
Jag såg den igårkväll och filmen var 1 h 20 min nåt.. Som jag hellre skulle lagt på en annan film. Nåväl nu har jag iaf sett dom tre ovanämnda filmerna. 🙂

Svara

f i f f i november 30, 2010 kl. 18:57

movieshine:
Nej, det var inte ironiskt tänkt alls. Jag förstod bara inte riktigt om det var Hata Göteborg du hade sett igår eller någon annan dålig film. Men nu vet jag. 😀

Svara

movieshine november 30, 2010 kl. 23:31

Yepp sa juh att jag skulle se den och kände för en lite dissning hos dig istället för hos mig. =)

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: