A life in movies

28 maj, 2011

Det började hos Fandango, Joel tog tag i staffettpinnen, Filmitch, Film bara film, Blue Rose Case, Filmrepubliken, Micke Movie, Fripps filmrevyer, Royale with cheese, The Velvet Café, A freak like meAddepladde, Rörliga bilder och tryckta ord och Flmr hängde på och nu är det min tur.

Att välja ut en endaste film från vartenda år jag funnits på jorden, ja, det är allt annat än lätt. Vissa år är det nästintill en omöjlighet, vissa år är det superenkelt.

Mina urvalskriterier är enkla: jag har valt den film som satt starkast prägel på mig som person. Det behöver inte nödvändigtvis ha med BRA film att göra, det kan vara situationen då jag såg den som gör att jag minns den bäst. Klicka på titeln så kommer du till en recension eller nåt annat kul som har med filmen att göra.

Välkommen in i mitt liv via filmens värld.

1972 – Gudfadern

Jag föds samma år som en av världens absolut bästa filmer spelas in men det visste jag inte då. Då fattade jag inte ens att Drutten och Jena gick på TV eller att Geena Davis gick i skolan i Sverige och kallades för just….Jena.

 

 

 

 

1973 – Exorsisten

Just 1973 kunde jag inte tänka mig att en kaskadkräkande liten tjej skulle störa min nattsömn nämnvärt i framtiden men jodå, Exorsisten skrämde mig ordentligt och när jag var ett enstaka år var Max von Sydow 43.

 

 

 

 

1974 – Gudfadern 2

Uppföljaren till mig (dvs min lillebror) föds samma år som filmvärldens absolut bästa uppföljare spelas in. Hade ödet nåt med det att göra? Nej, inte alls. Är det ett underligt sammanträffande? Ja, kanske lite då.

 

 

 

1975 – Hajen

Nu snackar vi skiträdd på riktigt! Hajen fick mig att badvägra den sommaren jag såg den och den satte ett frö som började gro i det som kallas badkrukan.

 

 

 

1976 – Rocky

Adrieeeeeeeen! Boxning, kärlek och en snedögd och sluddrande Sylvester Stallone var en kombination som inte bara smälte en massa hjärtan i oscarsjuryn utan även mitt.

 

 

 

 

1977 – Stjärnornas krig

Det var egentligen Jedins återkomst som var mitt första och största Stjärnornas krig-minne men den allra första (ja, ja, inte NU längre) filmen duger fint den med.

 

 

 

1978 – Grease

Det här var inget toppenår filmmässigt men Grease är en film alldeles god nog.

 

 

 

1979 – Alien

I rymden kan ingen höra dig skrika och trots att det tog mig några år att få ändan ur vagnen och se denna film så skrek jag allt vad jag hade – inombords. En riktigt klassiker med världens coolaste Ripley i huvudrollen.

 

 

 

 

1980 – Sällskapsresan

Det här var första filmen hela familjen såg på bio i samlad trupp. Mamma skrattade så hon tjöt åt Jon Skolmens dans på grisfesten. Jag har inte hört henne skratta på det viset varken förr eller senare.

 

 

1981 – Göta kanal

Den andra filmen vi såg tillsammans alla fyra. Jag var nio år och kärade ner mig i Björn H:son Larsson (Stig Engström). Än idag förstår jag varför.

 

 

 

1982 – E.T

Det är målfoto mellan denna och First Blood men då E.T gett mig men för livet måste jag välja den. Jag har nämligen en mamma som under min barndom var extremt åldersgränsanal. Jag hade inte fyllt 11 när E.T kom till byhålan och hon vägrade låta mig se filmen med resonemanget “åldergränser finns av en anledning!

Hon var benhård.

Jag var ledsen.

Hon var stenhård.

Jag var rabiat.

Men det går att komma hela vägen till en biograf med hjälp av tjat – och en och annan krokodiltår.

 

1983 – Filmen G

I tuff konkurrens med en av min barndoms absolut starkaste biominnen (Jedins återkomst) vinner Filmen G som detta års viktigaste film. Jag var i exakt rätt ålder för att kunna ta till mig denna film till max. Soundtracket på LP lyckades jag spela sönder och Hundarna brinner går fortfarande varm på spellistan på Spotify. Niclas Wahlgren var ack så söt, Sebastian Håkansson så tuff och Joakim Schröder förstod jag mig inte på alls. Han såg mest oduschad och knarkig ut, inte alls min typ.

 

1984 – Gremlins

Den här fick jag inte se på bio (heller) men jag smög iväg när jag trodde att ingen såg och mamma smög efter. Jag satt på rad fem med mina kompisar och på rad tio satt nån hispig kärring och skrek svinhögt att det var läskigt. När filmen var slut såg jag vem “tanten” var. Min mamma. Lika gammal då som jag är nu.

 

 

1985 – Rocky IV

Sylvester Stallone klämmer till med att både regissera, skriva manus och spela huvudrollen i boxningfilmernas boxningsfilm. Jag tycker SÅ mycket om den här filmen! SÅ MYCKET! SÅÅÅÅ mycket! Jag får ståfräs på armarna bara jag skriver om den. Ouuuiiiiiiii!

 

 

 

 

1986 – Cobra

Om kriminalitet är en sjukdom och Marion Cobretti är botemedlet då vill jag också vara sjuk. Satan i gatan, det här är en dyngskön 80-talsrulle och filmaffischen prydde mitt flickrum ända tills jag flyttade hemifrån.

 

 

 

1987 – Farlig förbindelse

Jag började gymnasiet och hade känt mig vuxen ett bra tag och 18-års dagen var en hägring långt långt i fjärran. Så kommer Michael Douglas och är ett otroget svin och Glenn Close en blindgalen kaninkokerska och hela min världsbild förändrades en smula. Vem fan vill bli vuxen med SÅNA förebilder?

 

 

 

1988 – Det stora blå

Luc Besson lyckades med Det stora blå få till den ultimata filmen. Jag har hittills aldrig sett någon som är bättre men mitt mål med filmtittarhobbyn är självklart att någon gång mer i mitt liv få uppleva den totala euforin av ett mästerverk.

 

 

 

 

1989 – Tango & Cash

Ett biominne från Israel som jag minns hur tydligt som helst. Filmen började och många män med mustasch satt och viftade med röda tygflaggor i salongen, men dom var tysta. Efter ungefär halva filmen stängs den av och det sägs nånting i högtalarna som jag inte förstår. Männen reser på sig och går ut. Brinner det? Har filmen gått sönder? Vad är det som händer, för tusan också, Sly som är så fin i runda glasögon, jag vill se MER! Resten kan läsas som kommentar här.

 

1990 – Dansar med vargar

Jag hade precis flyttat till Stockholm och hade hela storstadens bioutbud att frossa i – och SOM jag frossade! Att gå på bio ensam var min nya drog och jag drogade som en besatt och en riktig härlig långsittningsmatiné som tre timmar Dansar med vargar var Nirvana för mig.

 

 

 

1991 – När lammen tystnar

Ett glas Chianti och en bit blodig biff blev liksom aldrig mer detsamma efter Hannibal Lecters intrång i filmmedvetandet.

 

 

1992 – Bodyguard

Det var första dejten med killen som några år senare skulle bli min äkta man och ännu några år senare pappan till mina barn. Whitney Huston kändes drogfri, Kevin Costner var skitsnygg och självklart sjöngs superhiten “I will always love you” av en kvinnlig sångfågel i kyrkan under vigselakten. Våran alltså.

 

 

 

 

1993 – Jurassic park

Filmer som förändrar ens liv för evigt växer inte på träd. Jurassic Park fick mig att på riktigt TRO att jag sett dinosaurier och filmen har fått mig att hacka tänder många gånger i närheten av blåsande träd av varierande slag. Och jag skulle aldrig ställa ett vattenglas på instrumentbrädan i bilen. ALDRIG!

 

 

 

1994 – Lejonkungen

Jag bodde på Holiday Inn i Hollywood några veckor sommaren 1994. Jag såg Sverige spela fotbolls-VM mot Kamerun på Pasadena Rose Bowl, Bruce Willis stannade sin stora jeep vid ett övergångsställe i Beverly Hills och vinkade åt mig att passera, jag såg O.J Simpson bli jagad i sin vita bil live på TV och jag hade perfekt utsikt över den mytomspunna biografen Mann´s Chinese theatre från hotellfönstret. Sen var jag på premiären av Lejonkungen och grinade som en barnunge.

 

1995 – Dödligt möte

Jag åkte hela vägen till San Juan i Puerto Rico för att se inspelningsplatsen, för att sitta på torget och känna mig som Julianne Moore, för att titta upp mot fönstret där Antonio Banderas låg och klämde med hagelbrakaren och för att under varje steg, under varje skosuleisättning, känna vajbsen av att Sylvester Stallone gått där bara nåt halvår före mig.

 

1996 – Long kiss goodnight

Tuffa tjejer på film är en bristvara. Jena…f´låt…Geena Davis är fantastisk!

 

 

 

 

1997 – Titanic

När en upphaussad film håller måttet på det sättet som Titanic gjorde, det är fullt jämförbart med en idrottsman som håller för favorittrycket och vinner OS-guld. Det är ingen lätt match men James Cameron gjorde allting rätt och skapade en modern klassiker som har allt. Synd att det där jävla isberget kom ivägen bara.

 

1998 – Fucking Åmål

Jag hade gärna sett den här filmen när jag var 14, inte när jag var 24, men hellre när jag var 24 än inte alls.

 

 

 

 

 

1999 – Magnolia

Hela filmupplevelsen av Magnolia var för mig nästan en utomkroppslig upplevelse och något jag kommer minnas till den dag jag dör (klicka på filmtiteln för att läsa mer).

 

 

 

 

2000 – Före stormen

Den här filmen sprang jag på av en slump och det är gånger som denna som jag verkligen tror på ödet. Före stormen är en utomordentligt fin film som inte bara framkallar en klump i magen utan ett helt jävla bergsmassiv.

 

 

2001 – Elling

Något såhär charmigt har inte setts på film sen Julia Roberts log för första gången.

Norrmannen Petter Næss har regisserat en varm må-bra-film om manlig vänskap och om vetskapen om att vara annorlunda i en värld som är både lite läskig och vansinnigt spännande. Det går mer än utmärkt bra att känna igen sig även om man som jag råkar vara kvinna, svensk och någorlunda mentalt frisk.

 

2002 – Pianisten

Att andra världskriget var ett helvete för många och ett öppet sår i historieböckerna är ingen nyhet. Att det gick att göra en film i ämnet vars första kvart berör mer än hela Shindler´s list, ja, det trodde åtminstone JAG var en omöjlighet. Men jag hade fel.

 

 

2003 – Love actually

Det finns ingen film – INGEN film – som på samma sätt som Love actually kan agera plåster för ett brustet hjärta eller energiboost för en glåmig dag. Att det är kärleken som är meningen med livet står helt klart och visste man det inte innan så vet man det när eftertexterna rullar.

 

 

 

2004 – Fyra nyanser av brunt

Killinggänget hade extremt höga förväntningar på sig när dom skulle göra sin första långfilm. Dom var komiska GUDAR från TV:n men dom hade den där Jante i hälarna också. “Vilka tror dom att dom är? Långfilm? Och TRE timmar dessutom! Hörmpf!

Men resultatet blev alldeles prima. Personligen tycker jag dom lyckades ta svensk film till en helt ny – och egen – nivå med sin blandning av hjärtskärande drama, slapstick, kärlek, pedofili och död.

 

2005 – Walk the line

Den här såg jag på den första biodejten med världens mest fantastiska man. Klart det är en film jag minns och har i mitt hjärta och det inte BARA för att det var en jävligt mysig dejt.

 

 

 

2006 – Borat

Att få skratta sådär så kroppen nästan stänger av det händer inte alltför ofta. Borat tog fram det hysteriska i mig på många plan. Jag skämdes, jag grämdes, jag plågades, jag tyckte om och hela tiden skrattade jag tills jag kiknade.

 

 

2007 – Transformers

När effektfilmer görs med både plånbok, hjärta och hjärna i full fokus så kan det bli precis såhär bra. Färgglatt, spännande, välspelat och framförallt välgjort, jag smälter som en ICA-kasse på en spisplatta och njuter av varenda sekund.

 

 

 

 

 

2008 – The dark knight

Det blev inte som det brukar. Det blev inte en serietidningsfilm vilken-som-helst. Att Heath Ledger gick och dog gjorde att filmen hajpades men filmen hade på fötterna och var PRECIS så bra som jag hoppades och Heath Ledger var PRECIS så infernaliskt rätt som Jokern som jag trodde. The dark knight är färgglad tuff action och härlig spänning från första scen till sista.

 

 

2009 – Up in the air

Det här året stod det mellan denna och Precious. Precious som fick en fullskiten femma i betyg när jag såg den första gången, Up in the air fick en sval trea. Men sen hände något. Up in the air släppte inte taget. Jag tänkte på den, jag såg om den, det är fortfarande inget mästerverk för filmen håller inte rätt igenom men efter att ha sett den fem gånger är den nu uppe i en stark fyra. När jag såg om Precious dalade den till samma betyg.

För mig är det här filmen som fick mig att förstå den verkliga storheten i George Clooney och är inte DET en världsomvälvande upplevelse – dock i det lilla – så vet jag inte vad som är det.

 

2010 – Tron:Legacy

Nuff said.

 

 

 

 

2011 ?

Jag vet inte än men det känns lite spännande.

{ 38 comments… read them below or add one }

Joel Burman maj 28, 2011 kl. 08:04

Tack Fiffi! Det är sånna här inlägg som verkligen påminner om hur sjukt bra du är på att skriva.

Så kul med så många svenska filmer på listan Göta Kanal, G osv.

Nitpicky Joel påpekar att länken till min lista inte fungerar samt att dina länkningar visar nästa blogg fast kvar inne hos dig (jag läser via internet explorer).

Slutligen så får du masa dig till bion och se fast five. En klar kandidat till årets action rackabajsare 2011 hahaha

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 08:50

Joel:
Tack själv, för komplimangen 🙂

Nu ska länkarna vara fixade. Att dom hamnar på "blogspotten" kan jag tyvärr inte göra nåt åt i nuläget men dom är riktade åt rätt håll i alla fall. Även den till dig 🙂

Fast five säger du? Tillåt mig hånskratta en stund 😉

Svara

BlueRoseCase maj 28, 2011 kl. 09:02

Härlig lista! Särskilt kul med de personliga familjebanden till Gudfadern ett och två! Ett och annat av dina val kommer även på mina två kvarvarande listor. Men Transformers var en svårsmält chock… ;D

Svara

Joel Burman maj 28, 2011 kl. 09:10

I wordpress kan man ställa in så att länkar öppnas i nya flikar/fönster. Men det kommer väl i nån blogger uppdatering om ett par år kan jag tänka mig.

Svara

Henke maj 28, 2011 kl. 11:21

Stafettpinne? Interesting…

Svara

Henke maj 28, 2011 kl. 12:44

1984! Hahaha, jag skrattar så att ögonen tåras, underbar historia. Vilken mamma! Heja mamman.

Svara

Henke maj 28, 2011 kl. 12:59

1994! 🙂 Brucan!

1999! 🙁 Brutalt.

2009! Den är ju skitbra ju! Det stämmer, det är en film man tänker på fortfarande. Jag måste omvärdera min revy, den allra första revyn på bloggen.

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 13:56

BlueRoseCase:
Blev du chockad över Transformers? Det var en av mina allra mest självklara val 😀

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 13:57

Joel:
Hö, hö ;D

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 14:01

Henke:
Brutalt med Magnolia? Menar du att du inte gillar filmen eller att du läste krönikan om upplevelsen?

Vad gäller mamma så pratar hon fortfarande om Gremlins och hur jävla otäck den var. Tänk om en sån som hon skulle få för sig att göra samma sak men att filmen var låt oss säga…A serbian film? Hon skulle aldrig bli människa igen.

Kul att du håller med mig om Up in the air. 🙂

Svara

Henke maj 28, 2011 kl. 14:15

Fiffi: jag läste givetvis din krönika. Magnolia är en otroligt bra, djup film. Oftast när jag går på bio gör jag det för att "fly verkligheten" i några timmar… => "brutalt"

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 14:49

Henke:
Åhåå, så var det.
Jag var bara tvungen att fråga, det känns nämligen inte som att Magnolia är en film du skulle såga 😉

Svara

Henke maj 28, 2011 kl. 14:59

Jag hade helt missat "A life in movies"-rörelsen på bloggarna. Det har varit så mycket på jobbet den senaste tiden. Men jag har funderat och funderat idag, och jag kommer snart med min lista på en blogg nära dig… 😉

Och, men nej, Magnoila kommer nog inte in på listan…

Svara

BlueRoseCase maj 28, 2011 kl. 16:19

Ja, jag var tvungen att läsa det igen för att se att jag verkligen läst rätt! Hahaha! ;D

Svara

Micke maj 28, 2011 kl. 19:21

Nu blev jag också inspirerad att göra en lista. Jag har ju redan gjort en liknande lista, där jag har valt ut den bästa skräckfilmen varje år från 1973 till 2010.
http://mickemovie.bloggagratis.se/kategori/30203-skrackfilmer-1973-2010/

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 20:45

Henke:
Skulle vara kul om även du tog tag i A life in movies-stafettpinnen ;D

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 20:47

BlueRoseCase:
Och med tanke på hur sjuuuukt bra Transformers 3-trailern är så finns det en liiiiiten risk att det skulle kunna hända igen.

(Men bara liten. Tvåan var ingen höjdare.)

Svara

Fiffi maj 28, 2011 kl. 20:48

Micke:
Jag har läst igenom din skräckfilmslista och den är väldigt bra. Men det skulle vara riktigt intressant att se den uppblandad med några av dina "vanliga" filmfavoriter 🙂

Svara

Jojjenito maj 29, 2011 kl. 20:18

Trevlig lista, för att vara lista. Det roliga är ju de tillhörande texterna.

Fy satan vad vilken cool trailer jag såg innan Thor när jag var på bio idag. Historien verkade hur ball som helst. Apollo 11-astronauterna på hemligt uppdrag på månens baksida, tydligen hade ett rymdskepp kraschat där. Verkade riktigt intressant, en blandning av konspirationsfilm och sci fi.

Sen kom tyvärr filmtiteln… Transformers… Ridå.

Svara

Fiffi maj 29, 2011 kl. 20:31

Jojjenito:
Å, denärsåbra! Åååååhååååå, denärsåbra, jag kan nästan inte andas när jag ser den!!

Å, ja just det, du är ju en såndär konstig människa som inte gillar listor 😉

Svara

Henke maj 29, 2011 kl. 22:18

Cool trailer. Tunga trummor (eller vad det nu va)

Svara

Sofia maj 30, 2011 kl. 04:03

Utomordentligt skrivet som vanligt och i likhet med de andras listor både kul och intressant. Hade ET verkligen 11-årsgräns? Jag trodde det va 9, såg den nämligen på bio och mina föräldrar var liksom din kära mor extremt noga med åldersgränserna.

Svara

filmitch maj 30, 2011 kl. 05:53

Jodå ET var från 11 år vilket gav en massa filmcensurtjafs i landets tidningar.
Listan var rolig och rörande att läsa Fiffi. Jag visste att vi skulle ha listor som skulle skilja sig åt men jag blev ändå förvånad att finna hur många filmer det var som platsade på båda våra listor. Du har även med ett par filmer som jag med vånda fick plocka bort då det bara var en per år t.ex Magnolia.

Svara

Fiffi maj 30, 2011 kl. 08:56

Sofia:
Japp, den hade 11-års gräns. Dessutom hade den svensk premiär runt jul 1982 men kom till skithålan i vilken jag bodde då typ ett halvår efter – alltså bara någon månad innan min 11-årsdag. Snacka om att morsan var paragrafryttare! 😉

När den nyrestaurerade versionen kom såg jag den med barnen och fick skäll av nämnda mor just för att jag lät barnen se "läskig film", men det hon hade missat var att den nu hade 7-års gräns! 🙂

Svara

Fiffi maj 30, 2011 kl. 08:59

filmitch:
Dom här listorna säger verkligen mer om den som skriver än man kan tro. Jag tycker det är jätteintressant läsning alla dessa listor och jag blir glad att du tycker min var läsvärd 🙂

Sunshine har jag för övrigt bokat på Lovefilm nu. Ska bli kul att se om jag fastnar för den på samma sätt som du.

Svara

Kebaben maj 30, 2011 kl. 21:17

Najs lista! Trevlig blandning av inhemskt och utländskt, lättsamt och allvarligt. Kul att jag inte är den enda som fann plats för Farlig förbindelse. Några var sådana som det gjorde ont när jag själv valde bort dem (typ Lejonkungen, The Dark Knight och åååååh, Elling!). Den där Före stormen har jag nog inte ens hört talas om, men den låter rätt sjysst. Den hamnar på hyrlistan!

Svara

Fiffi maj 30, 2011 kl. 21:22

Kebaben:
Tackar! Ja det blev en salig blandning, det är sant.

Vad gäller Före stormen så finns den lite här och där har jag sett, men det är ju ingen av dom supervanliga svenska filmerna. Den hamnade liksom lite "bakom" på nåt vänster, vilket jag inte förstår och tycker är väldigt synd. En klart sevärd liten film. 🙂

Svara

Micke juni 1, 2011 kl. 19:47

Jag började med A life in movies den 29 maj, och lägger upp en film per dag.

Svara

Fiffi juni 2, 2011 kl. 07:51

Micke:
Jag har länkat till din lista nu (länken går till första inlägget, kunde liksom inte göra på nåt annat sätt).

Svara

Micke juni 2, 2011 kl. 14:26

Fiffi:
Bättre om du använder den här länken:
http://mickemovie.bloggagratis.se/kategori/113089-a-life-in-movies/

Svara

Joel Burman juni 2, 2011 kl. 16:50

Fiffi: OT, varför har jag fått nått mail ifrån dig på den här quizen?

http://www.joelburman.com/2011/06/fifteen-movie-questions-meme/

Bwahah Bwahah (försöker imitera kyckling/kalkon ljud hahah =)

Svara

Joel Burman juni 2, 2011 kl. 18:02

Inte ska det naturligtvis stå i ovanstående inlägg haha

Svara

Fiffi juni 2, 2011 kl. 20:11

Micke:
Fixat!

Svara

Fiffi juni 2, 2011 kl. 20:13

Joel:
Jag såg quizet och tänkte försöka mig på det sen kom det tvåhundra grejer emellan. Har du inte redan fått en massa rätta svar?

Svara

Joel Burman juni 2, 2011 kl. 20:38

Nej då hade jag uppdaterat det. Tvivlar på att någon kommer komma med helt rätt rad. Tack för ditt bidrag!

Svara

Fiffi juni 3, 2011 kl. 06:18

Joel:
Nu håller jag tummen att det inte gick helt åt helskotta bara. Det var svårt!

Svara

Martin juni 12, 2011 kl. 11:37

Kul lista med intressanta iakttagelser till varje film. Och vilken fantastisk mamma du har 🙂
Härligt också (fast det var ju väntat 😉 ) med lite Stallone på listan. Var det Rocky som startade din “besatthet” (eller hur man nu ska beskriva det)?

Svara

fiffi juni 12, 2011 kl. 11:42

Martin:
First Blood var den första Stallonefilmen jag såg och sen var jag fast för alltid 😀

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: