BENNYS VIDEO

5 oktober, 2011

Vad är skönast? Springa i skogen bland stock och sten och få ren luft i lungorna eller kuta på ett löpband tillsammans med tjugo andra svettiga löpbandslöpare på Sats?

Vad är mest givande? Att ha tre hundra facebookvänner som du håller koll på och som håller koll på dig eller tre nära vänner som du pratar öga mot öga med när tillfälle ges?

Vad är mest intressant? Att titta på film och leva sig in i den påhittade världen eller att leva sitt liv i verkligheten?

Jag tror inte att det här är helt enkla frågor med självklara svar, inte någon av dom, men efter att jag har sett Michael Hanekes personliga inlägg i videovåldsdebatten börjar det åtminstone snurra i min skalle.

Benny (Arno Frisch) bor med sin mamma och pappa (Angela Winkler och Ulrich Mühe) och han har egentligen bara ett enda intresse: film. Han hyr film dagligen i den lilla videobutiken och det är inga “vanliga” filmer han ser, det är uteslutande våldsfilmer och skräckfilmer.

I sitt rum har han en videokamera på stativ och han filmar ofta och gärna. Filmen från när han var på landet med sina föräldrar och dom dödade en gris går på repeat i pojkrummet. Han har dragit ner samtliga svarta rullgardiner för fönstren och filmar utsikten från fönstret med kameran, utsikten som sedan kan ses på TV-apparaten, live fast som på film. Allt som ses på en skärm är intressantare än det som sker i det riktiga livet. Allt. Alltid.

Utanför videoaffären träffar han på en flicka som även hon verkar vara väldigt filmintresserad. Föräldrarna är bortresta över helgen och Benny är ensam hemma. Han passar på att bjuda med sig flickan hem och hon stannar en stund och han passar på att visa henne grisfilmen och även det av honom stulna slaktvapnet. ”Har du sett en död nån gång? I verkligheten alltså?” frågar flickan Benny. För henne är skillnaden mellan film och verklighet stor, reell och inte särskilt konstig men för honom är den mer luddig. Finns det ens någon skillnad undrar jag? Är han ens med i matchen? Hur det än är med den saken så laddar han vapnet och ger det till flickan. Skjut då, fegis, säger han. Skjut själv, säger hon och han skjuter.

Det finns så mycket att skriva om den här filmen, så mycket som handlar om föräldraansvar och idiotungar, varför ungar blir idioter och varför föräldrar inte orkar vara föräldrar. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om moral och sunt förnuft och fortsätta mitt mässande om vikten att lära barn kunna känna – och FÅ känna – empati. Brist på empati är tamejfan roten till allt ont här i världen, stort som smått.

Att se Ulrich Mühe, den beige näbbmusen från De andras liv, var intressant då hans karaktärer i dessa filmer inte skiljer sig nämnvärt åt. Dom är båda duktiga på sitt jobb och slutför det dom är ålagda att göra med tysk klinisk precision. Arno Frisch var sjutton år när han spelade fjortonårige Benny och fem år senare spelade han skithuvet Paul i Funny games, en rollkaraktär som lika gärna skulle (och borde) ha hetat Benny. Ju mer jag tänker på det ju säkrare blir jag. Haneke gör ingenting av en slump. Kan Benny döda en flicka när han är fjorton, vad kan han då inte göra när han är runt tjugo?

En film som Bennys video har så många bottnar och så många frågeställningar som jag skulle vilja analysera, alternativt höra någons åsikt som lyckats resonera klart över filmen. Har du sett filmen och har något du vill tillägga, skriv gärna en kommentar.

Har du sett filmen OCH kan resten av Michael Hanekes repertoar som ett rinnande vatten OCH brinner av längtan att berätta om dina filmfunna klurigheter för andra? Kan du inte starta en studiecirkel hos ABF och ringa mig? Jag kommer, count me in!

 

{ 12 comments… read them below or add one }

BlueRoseCase oktober 5, 2011 kl. 08:50

Den här vill jag verkligen se! Oavsett om karaktären är densamme eller ej så har jag läst någonstans att Funny Games är en vidareutveckling av temat i den här filmen och det låter ju som om de har en del likheter.

Svara

fiffi oktober 5, 2011 kl. 10:12

BlueRoseCase:
En vidareutveckling är det definitivt och tänker man på Bennys video som ett inlägg i just videovåldsdebatten och vad som kan hända om/när unga människor lever sig in för mycket i filmens värld så får Funny games ÄNNU en dimension över sig. Vi får hux flux en FÖRKLARING till varför killarna beter sig som dom gör. I alla fall en förklaring sedd ur regissörens ögon.

Det vore jättekul att läsa dina tankar om den här filmen när du har sett den 🙂

Svara

Movies - Noir oktober 5, 2011 kl. 20:50

Jag har sett Benny’s Video (och vet att även Jojjenito sett den), men det var ganska länge sen så jag kan inte gå in på detaljer, tyvärr. Men jag minns karaktären Benny och att jag också tänkte på kopplingen till Funny Games. Filmen, Benny’s Video, är för övrigt den andra delen i en trilogi där jag fann denna som den svagaste (iaf när jag såg den).

Michael Haneke är en intressant regissör, även om det är sällan jag verkligen gillar hans filmer. Men det är också sällan de är “vanliga” eller ointressanta för den delen. Finns ofta mycket att diskutera när man sett hans filmer så jag förstår att du känner det behovet nu 😉

Svara

fiffi oktober 5, 2011 kl. 20:55

Movies-Noir:
Filmer som fungerar som diskussionsunderlag trots att dom kanske inte är fullpoängare är ändå otroligt intressanta tycker jag och efter en diskussion kanske man får upp ögonen för helt andra saker och kanske blir även filmen “bättre” av det?

Jag har tom kollat upp hur det funkar att starta en studiecirkel på ABF. Det är jättelätt 😉

Svara

Movies - Noir oktober 6, 2011 kl. 00:25

Jo, så är det så klart. Speciellt om det är filmer man kanske inte förstår fullt ut och som lämnar en del öppet (vilket flera av Hanekes filmer gör). Jag har precis sett en film där jag har en del frågor obesvarade 😉 Kanske känns bättre när jag skrivit om den…

Svara

Fiffi oktober 6, 2011 kl. 08:04

Movies-Noir:
Och vad kan DET vara för film du sett….? Hmmm. Spännande!

Svara

Movies - Noir oktober 6, 2011 kl. 17:24

Det var The Sweet Hereafter (1997).

Svara

fiffi oktober 6, 2011 kl. 17:30

Movies-Noir:
Jag anade att det kanske var den när jag läste recensionen men så tänkte jag att du var alldeles för lite “flummig”, det kändes som att du hade stenkoll på vad du tyckte om filmen 😉

Svara

Movies - Noir oktober 6, 2011 kl. 17:35

Den var inte direkt flummig, det är sant, men den lämnade en del obesvarat och en sån film där dialogen inte avslöjar allt utan det är hur man själv tolkar karaktärerna och deras handlingar.

Svara

Fiffi oktober 6, 2011 kl. 18:13

Movies-Noir:
Såna filmer kan ju behöva en par-tre tittningar innan man får kläm på dom och det finns ju så många osedda filmer som lockar….Det är ett gissel det där.

Svara

Sofia oktober 6, 2011 kl. 06:32

Just det, den här blev det ju vansinnigt mycket snack om när den kom… Hur kommer det sig att du inte såg den i ditt förra Haneke-il? Bara nyfiken…

Svara

Fiffi oktober 6, 2011 kl. 08:05

Sofia:
Tanken var att jag skulle se den och den låg på väntelistan på Lovefilm huuuuur länge som helst men den kom aldrig. Då.
Nu kom den. Bättre sent än aldrig. 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: