Filmfruntimmersveckan: Emma

23 juli, 2011

Idag är det Emma Thompson som får agera namnsdagsbarn.

I normalfall gillar henne. I Återstoden av dagen älskar jag henne. Men då jag redan skrivit om den filmen här får hon en annan filmrecension i namnsdagspresent.

Mycket väsen för ingenting är en ganska charmigt berättad Shakespearehistoria regisserad av Kenneth Branagh innan han fick hybris.

Filmen utspelar sig nånstans på 1700-talets Sicilien och berättelsen kretsar kring  Hero (Kate Beckingsale) och Claudio (Robert Sean Leonard) som planerar för bröllop och försöker konspirera för att deras vänner Benedick (Kenneth Branagh) och Beatrice (Emma Thompson) också ska gifta sig.

Det är förvecklingar, pastellfärgade klänningar, spontandans, ridning utan hästar, ett kvickt språk, romantiskt så det förslår OCH det är den enda film jag hittills sett där Denzel Washington och Keanu Reeves spelar bröder.  Don Pedro och Don John, bara en sån sak.

Visst, det är en bagatell men en glad sådan, berättad med kärlek och bra driv. Det är ingen film jag ser om årligen men heller ingen jag skulle stänga av om jag zappade in den på TV:n. Som trivia kan nämnas att Emma var gift med Kenneth Branagh när dom gjorde denna film och att även hennes skådespelande mamma Phyllida Law är med på ett hörn. I filmen alltså.

Grattis på namnsdagen Emma!

 

{ 10 comments… read them below or add one }

BlueRoseCase juli 23, 2011 kl. 11:40

Åh, jag måste verkligen se om denna film. Har den på en riktigt dålig dvd-utgåva men någon bättre verkar aldrig ha släppts. Enda negativa med den som jag kan minnas är den ytligt spelande killen från Döda Poeters Sällskap. Men Patrick Doyles musik, alltså! Fantastiskt!

Svara

Fiffi juli 23, 2011 kl. 13:09

BlueRoseCase:
Robert Sean Leonard, antar jag att du menar. Fast han är bra i House 🙂

Svara

Sofia juli 23, 2011 kl. 13:51

Åh, den här är riktigt charmig, som du säger, en underhållande pastellShakespearebagatell. Gamle Robert håller stilen riktigt bra måste jag säga, inte minst i House 😀

Svara

fiffi juli 24, 2011 kl. 21:09

Sofia:
Gamle Robert har inte så många sätt att skådespela på tycker jag. Han kör sitt race och antingen gillar man det eller så gör man det inte. Jag tillhör skalan som tycker han är helt okej men kanske inte världsklass 😉

Svara

Sofia juli 25, 2011 kl. 18:22

Nej, världsklass är väl kanske att ta i 😀

Svara

filmitch juli 25, 2011 kl. 13:36

Shakespearefilmatiseringar är en genre jag gillar av ngn underlig anledning och den här hör till mina favoriter. En feel-good rulle enl. Filmitch.
Tillsammans med Julianne Moore är Emma min favoritskådis, allt de gjort är inte bra men de är alltid stabila.
Lustigt nog märker man en försämring/hybris hos Kenneth efter att han och Emma gick skilda vägar, Framgången kanske var Emmas förtjänst?

Svara

Fiffi juli 25, 2011 kl. 17:22

filmitch:
Emma och Kenneth var en bra kombo, i alla fall på vita duken så jag tror inte alls du är ute och cyklar i dina funderingar 🙂 Han var inte direkt bättre när han var ihop med Helena Bonham Carter.

Svara

Sofia juli 25, 2011 kl. 18:21

Bra kombo, absolut. Kommer ihåg när de körde Fortunes of War på TV, så otroligt bra den och de var!

Fast bästa Branagh-Shakespeare hittills är nog ändå Henry V.

Svara

fiffi juli 25, 2011 kl. 21:57

Sofia:
I Henry V tyckte jag man kunde aaaaaana hybrisen komma 😉

Svara

Sofia juli 26, 2011 kl. 08:46

Nu var det iofs ett bra tag sedan jag såg den, men jag vill minnas att jag tyckte den var väldigt stark när det begav sig. Kan ju minnas fel…

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: