FULL METAL JACKET

23 februari, 2010

Jag och krigsfilm är inga bästa vänner direkt. Jag förstår inte krig, jag mår dåligt av krig, jag blir förbannad av krig, jag föraktar människors beteenden i krig och jag tycker allt som oftast att krigsskildringar inte ens är intressanta.

Men det är med krigsfilm som det mesta annat – det finns undantag – och Full Metal Jacket är ett sådant, för mig.

Stanley Kubrick regisserade Full Metal Jacket 1987, året efter Plutonen gjorde succé på bio. Plutonen fick en Oscar för bästa film, året efter fick Full Metal Jacket en stackars pissig nominering i en kategori ingen människa bryr sig om. Som jag ser det är Full Metal Jacket en mycket bättre film än Plutonen, om dessa nu nödvändigtvis måste jämföras.

I Full Metal Jacket gör Matthew Modine en kalasroll som Private Joker, den enda kända Baldwin som inte är släkt med Baldwin-bröderna, Adam Baldwin, spelar Animal Mother och Vincent D’Onofrio, den gigantiska kackerlackan i Men in black, är Private Gomer Pyle.

Visst är det grabbigt och vietnamigt och skitigt och hemskt som fan, men som krigsfilm är den hyperintressant. Full Metal Jacket är en av de mest mänskliga krigsskildringar jag någonsin sett och det är en film som sitter kvar i minnet som ärret efter ett skrapsår från tiden jag hade barnknän.

 

{ 4 comments… read them below or add one }

Sofia april 27, 2010 kl. 03:57

Håller med om att den är bra, även om jag var klart mer förtjust i första boot camp-halvan än andra krigs-halvan. D'Onofrios avslutande rollprestation i badrummet är något av det läskigaste jag sett (inklusive 1408 😉

Svara

f i f f i april 27, 2010 kl. 10:56

Sofia:
Ååååå, det är äckligt!!

Svara

Christer april 15, 2012 kl. 21:30

Och jag håller då med föregående talare. Första delen på boot campen var enormt stark. Såg filmen när det begav sig och idag blev det alltså en repeatare. Mindes bara en massa olika segment så det var nästan som att se en ny rulle.

Jag å andra sidan höll Plutonen högre än den här – då när de kom. Borde kanske se om även den filmen… Hur som helst är det på campet man lär känna karaktärerna… Och det är där all drama sker… Andra delen på plats i Vietnam kändes bara… Ointressant… På något sätt. För att inte tala om slutet.

Sen är jag inget fan av krigsfilmer jag heller. Om vi inte snackar såna som utspelar sig några tusen år i framtiden vill säga.

/Christer

Svara

Fiffi april 15, 2012 kl. 22:56

Christer:
Plutonen tycker jag har åldrats sämre än denna, i alla fall sist jag såg den. Kanske skulle jag tycka annorlunda om jag såg den nu men jag tror inte det och jag har ingen större lust att titta efter 🙂

Men tycker du att andra halvan är ointressant? Verkligen? Jag tycker verkligen att den håller precis hela vägen, vroooooom, rätt igenom.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: