GAME OF THRONES SÄSONG 1

Jag var så jääävla skeptiskt, alltså S Å jävla skeptisk!

Game of Thrones är en TV-serie som lockat mig ungefär noll komma noll procent – och då överdriver jag inte. Personer i min närhet har följt serien nästan med lupp, nynnat på musiken, varit bortom kontaktbarhet en timme i veckan och antagligen berättat en del av handlingen men då jag inte betalat medlemsavgift i intresseklubben gick informationen ut genom motstående öra. Jag kunde helt enkelt inte bry mig mindre om nåt som inkluderade rörlig bild än jag gjorde med Game of Thrones och då tänkte jag ändå inte att serien skulle vara dålig, bara att den inte var min grej.

Men så fick jag ett sms från Henke. ”Jag känner sorg idag. Jag såg just det tredje avsnittet av Game of Thrones (S4) och jag kom att tänka på att du inte ser serien. Det känns så orimligt, orättvist och hemskt. Jag blev då sorgsen.

Sms:et var den lilla stenen som sparkades över kanten, den som gjorde att idéer kom i rullning, att jag släppte sargen och att vi bara några dagar senare startade ett GoT-maraton.

Vi började med fyra avsnitt. Fyra avsnitt kändes rimligt att ta sig igenom även om serien var så ”inte jag” som jag trodde. Efter att ha fått serien jämförd med både Sagan om ringen, Braveheart, Twilight och Breaking Bad var förväntningarna ungefär lika heta som det där badet Tim Robbins tar i Jacobs inferno.

Introt kör igång. Jag har sett det EN gång förut, det är all kunskap jag har om serien. Snurrande modellhus på en karta som påminner om nåt från Tolkiens böcker. Jag ser en massa namn flimra förbi men bara fyra jag känner igen: Sean Bean, Peter Dinklage, Nikolaj Coster-Waldau och Aidan Gillen.

Bean var bad guy i Goldeneye, Dinklage var den korta killen i The Station Agent, Coster-Waldau var ihop med Martina Haag i Underbar och älskad av alla och Gillen var härlig bög i den utomordentliga TV-serien Queer as folk. Han var även med på planet som bogserades vertikalt i början av The Dark Knight Rises.

I Game of Thrones är Sean Bean Eddard ”Ned” Stark, kungens högra hand och i mina ögon seriens nav. Gillen är Petyr ”Littlefinger” Baelish, en roll som skulle kunna vara Stuart i Queer as folk fast förlagd i en annan tid och en annan plats. Coster-Waldau är drottningens ena bror Jaime Lannister (otroligt lik  Prins Charming i Shrek) och Dinklage är den korta killen Tyrion Lannister, också bror till drottningen och om han hade haft månadspeng hade vartenda öre gått till horor.

Fyra avsnitt gick i ett nafs. Visst snurrade det i skallen av namn och karaktärer men det var inga problem alls att komma in i historien. Jag ville se mer och mer blev det. Några kvällar senare såg vi fyra avsnitt till och igår blev det första säsongens två sista.

Varning för säsong-1-spoilers här nedanför. Jag vet att 99% av jordens befolkning såg dessa avsnitt redan för tre år sedan men OM nån mot förmodan inte sett serien och inte vill bli spoilad alls, sluta läs nu.

Mina tankar om första säsongen:

– Det är lätt att tro att halvnakna vackra unga kvinnor per automatik ges bimboroller men inget kunde vara mer fel. Daenerys Targaryen (spelad av Emilia Clarke) till exempel. I början av säsongen är hon bara söt, sen blir hon bortgift med nån biffig jägarsnubbe som beter sig som en hundraprocentig grottman och efter att ha blivit påsatt som en liten pudel i veckor tröttnar hon på att vara ledsen och lär honom hur hon vill ha det. Sen blir hon Khaleesi, drottningen i klanen och snubben Khal Drogo fortsätter vara en fyrkantig Dothrakisk krigsherre men han är i alla fall snäll mot henne. Det är liksom hon som bestämmer. A non-bimbo-generation, helt klart.

– Tonåringen Joffrey som är son till drottningen och drottningens bror Jaime (fräscht) har en uppsyn så vidrig och ett beteende så genomtänkt elakt att jag känner hat, genuint hat. Jag är inte van vid att känna nåt liknande för ett…barn. Joffrey spelas av Jack Gleeson, en 22-åring som inte kan ha haft det helt lätt med dejtandet dom senaste åren. Maken till osmaklig kille har man sällan skådat. Jag vill slå honom. Hårt. Med en stol. I ansiktet.

– Starkdottern Arya gillar att fäktas och hon är duktig på det. Alla tror att hon är en pojke men hon skiter i vilket, hon vill göra det hon gillar och vara sig själv. Det som är befriande med karaktären Arya, förutom att hennes föräldrar sporrar henne och låter henne vara som hon är i en värld där kvinnor blir bortgifta med ”bra kap” eller förtjänar sitt uppehälle på bordeller, är att hon faktiskt finns. En flicka som Arya skulle inte ha en plats i Tolkiens värld och OM hon skulle ha det skulle hon antagligen vara supersöt. Den enda jag kan jämföra Arya med i filmväg är prinsessan Merida i Modig.

– Game of Thrones står över alla dramaturgiska lagar och regler man någonsin lärt sig. Här kan en huvudroll stryka med ”bara sådär”, ingen går säker. Det innebär också att det finns ”stakes”, allt som händer spelar roll, det står liv på spel här! Jag vet inte hur många gånger jag lät ”Nääääämen!” eller ”Han kan väl inte vara döööööd? Det kan han väl inte? Det blir som Bobby Ewing snart va, han kommer ut ur duschen?” Alla kan dö och alla dör på de mest våldsamma sätt – vuxna, barn, djur, alla. Det är skönt som omväxling att faktiskt kunna bli förvånad.

Nu ser jag fram emot säsong 2!

Henke har också skrivit om denna säsong. Klicka här för att komma till hans text.

Här har jag skrivit om säsong 2.

 

31 svar på ”GAME OF THRONES SÄSONG 1”

  1. Välkommen in i fållan bland oss andra 🙂
    Jag har läst de böcker (ej femman) och där ges lite mer bakgrund till karaktärerna dvs de blir lite mer gråa och ingen är egentligen helt ond eller god (undantag för den lille sprätten Joffrey) det är nog det jag gillar bäst med böckerna och till viss mån serien. Det enda negativa jag kan komma på med tv-serien är just alla dessa nakna människor som ska visas upp vare sig det behövs i serien eller inte men det för man leva med när det rör sig om HBO.
    Mer Clarke (det hon som sa uttrycket om bokhyllor kontra tv-apparater) och Dinklage till folket 🙂

    1. filmitch:
      Tackar. Det känns bra att vara som ”er andra” 🙂
      Var det Clarke som sa det där smarta! Wow! Hon är ju stencool!
      Vad gäller allt sexet så kan jag inte säga att jag höjde så jättemycket på ögonbrynen, jag kanske har Nymphomaniac i alltför tydligt minne. Men jag antar att det var lite mer än ”vanligt” om man ser till en ”vanlig” TV-serie. Men GoT är inte så vanlig på något annat sätt så varför vara det när det gäller nakenhet? 🙂

      1. Jag har fattat för att serien lägger sig vinn om att ligga rätt nära böckerna och Martin verkar gilla da sex thing, inte bara i GoT

    1. Voldo:
      Jag hoppas att du har rätt 🙂 Har bara sett ett avsnitt av säsong 2 än så länge men jag tycker det bådar gott.

  2. Kul att du gillade serien trots att den inte var nåt för dig! Men hur skulle du kunna inte gilla den? 😉

    Nu när jag sett om första säsongen kan jag säga att den hade mindre naket än vad jag mindes. Man har kanske vant sig? Det finns naket i de efterföljande säsongerna också men det känns som det blir mindre och mindre.

    I andra säsongen dör… LOL, nä INGA spoilers här tack så mycket!

    1. Henke:
      Det finns – på pappret – mängder av anledningar till att jag inte skulle fastna för Game of Thrones men jag är glad att du stod på dig 🙂

      Jag vill se meeeer! 😀

      1. Tänkte mer på bruttolistan av serier som mer eller mindre sannolikt kommer att innebära fler säsonger än de du redan sett.

        1. Sofia:
          Det finns inte så många serier som är SÅ intressanta. Som Hemlock grove till exempel, den var bra men jag överlever fint utan att se framtida säsonger. The Killing, samma sak. Det känns som om GoT och True detective är dom enda serierna jag VERKLIGEN vill se mer av just nu. Tack o lov. 🙂

            1. Sofia:
              Bron, ja. Äkta människor såg jag första säsongen av men sen räckte det och House of cards bara första fyra avsnitten av säsong ett, så nej.

  3. Härligt! Och herregud vad man får bita sig i tungan för att inte släppa hintar om de kommande säsongerna! MEN DET GÖR JAG JU INTE SÅKLART!
    Visst är det underbart att ha något maffigt och rejält framför sig!?! (som jag med True Detective..där jag hunnit halvvägs…) 😉

  4. Så kul läsning! 🙂 Samma här, fast jag inte väntade lika länge som du. Men på jobbet var trycket så hårt att jag till slut lovade ”ja,ja..jag ger det ETT avsnitt då! ” (ja menar såhär gick snacket : Det är några killar som växer upp va o de får varsin varg va o sen ..”) Facebookade samtidigt som de första 20 minuterna. Sen gjorde jag inte det. Jag såg fem avsnitt den natten. allt som jag ogillar finns i denna serie. Ändå. Är jag fast.

    1. LOL, underbar anekdot!

      Det låter som att dina kollegor måste slå något slags rekord i dålig beskrivning av serien… Och ändå föll du till föga.

    2. Snowangel:
      Känner igen det där, allt man ogillar i en och samma soppa och ändå är det gott 🙂 Har du sett alla säsongerna nu?

    3. Nu? Jag har sett allt omedelebums från och med säsong 2…

      När jag kollar med Fiffi är det omtitt för mig. Det behövdes ju en liten knuff för att få henne in på rätt spår…

  5. Åh så härligt att läsa ditt GoT-inlägg. Det blir lätt så nerdish när man pratar med redan invigda, så det känns najs med ett fräscht öga på serien från ditt håll. Instämmer med dina betraktelser. Det ska erkännas att min första reaktion efter första avsnittet av GoT (innan jag fortsatte och blev förförd på riktigt) lät så här i en lätt upprörd statusuppdatering på Facebbok, från 2011:

    Är det bara jag som blir skitprovocerad av alla hyllningar till George RR Martin och hans ”förnyande av fantasygenren”? Game of Thrones är inte annorlunda än något annat jag sett. Det är Braveheart 2.0.

    Eh. Jag var nog mest sur för att alla medier framställde RR Martin som nåt geni, och jag tyckte att hans konkurrent och min favoritförfattare Robert Jordan förtjänade en HBO-serie mer…Ha ha nu har jag kommit över det. Men jag har dåligt samvete över att jag jämförde serien med Braveheart, när jag försökte sälja in den till dig. För jag gillar inte Braveheart. Men tänkte att det gör väl alla och försökte alltså locka in dig med falska övertygelser. Men vem faaan jämförde serien med Twillight?!!

    1. Cecilia:
      En god vän jämförde med Twilight men jag tror mest det var som en jämförelse med något hon gillar som hon vet att jag inte gillar. Med andra ord, ännu ett ”bevis” för att GoT är något jag inte BORDE gilla. Men det gör jag. Tihi.

  6. 😉 Ja Henke, håller med..den beskrivningen hade nog kunnat skrämma bort vem som helst. Fiffi: jajamen, inne på den säsongen som sänds nu – bara fem avsnitt kvar, sen får man vänta till 2015. men, dessemellan kanske de kommer ett True Detective 2, vem vet? 🙂

Lämna ett svar till Sofia Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.