GRAVE ENCOUNTERS

7 mars, 2012

Efter att ha sett trailern och strax efter fått tvätta underbyxa så hade jag rätt höga förväntningar på den här filmen. Det visade sig vara onödigt.

Filmer som skrapar ihop allt av värde till en insäljande trailer borde förbjudas i lag. Jag vet inte huuuur många gånger jag retat upp mig på detta och svurit dyrt och heligt på att aldrig se en trailer igen men det är väl lite som dagen efter en blöt fest- huvudvärken går över.

Grave encounters är filmad som en låtsasdokumentär. Ett gäng filmare ska övernatta i ett nedlagt mentalsjukhus i vilket det sägs spöka och kamerorna hittas så småningom och det som hänt däremellan är som man säger – historia. En historia vi får se. Såklart. Och som kunde ha varit spännande OM JAG INTE SETT DEN DÄR FÖRBANNADE TRAILERN INNAN!

Vad trött jag blir på mig själv! Filmen är ju egentligen inte dålig, inte tråkig, inte oläskig heller på något sätt men det finns så många men att jag inte ids bena ut dom.

På ett pyjamasparty med fjortonåriga tjejer i ett kolsvart rum kommer den här filmen att framkalla många “Iiiiiiiiiiii!”. Jag är tyvärr lite för luttrad för att gå upp i falsett åt detta.

{ 4 comments… read them below or add one }

filmitch mars 7, 2012 kl. 08:44

Synd för den här gillade jag även om den tappar mot slutet.

Svara

Fiffi mars 8, 2012 kl. 08:39

filmitch:
Mmmm, det var synd. Den hade förutsättningar för att bli väldans bra tycker jag men jag är samtidigt glad för din skull 🙂

Svara

Plox mars 7, 2012 kl. 23:44

Låter klart lovande det här, är i skrivande stund fast i found footage-träsket och är ständigt på jakt efter nya upplevelser. Så tackar för tipset.

En lösning på trailer-problematiken är ju, som jag själv anammat, hoppa över trailers överhuvudtaget! 🙂

Svara

Fiffi mars 8, 2012 kl. 08:40

Plox:
Det är en lösning som jag även jag tänker anamma framledes. 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: