Hobert-helg: HÄNDERNA

30 september, 2011

Unga Catti (Camilla Lundén) bor och jobbar tillsammans med den äldre mannen Ralf (Sven-Bertil Taube) nånstans på Öland. På dagarna driver dom Ralfs Mat & Bensin, på kvällen knullar och/eller slår han henne. Vad hon ser hos honom är ganska svårt att klura ut för han är varken snäll eller charmig, mest en smutsig looser om du frågar mig, men visst, nånstans där under skägget göms en stilig man och det är kanske honom Catti ser?

En dag dyker en välklädd man upp (Boman Oscarsson) och önskar nåt att äta. Ralf fixar fram mat och mannen tackar och dricksar frodigt, så frodigt att Ralf hänger på och frågar om det finns något mer han kan hjälpa till med. Det gör det. Mannen behöver hyra ett hus och Ralf som känner alla i bygden kan med lätthet fixa fram ett passande hus. Mannen, Tomas,  tackar ja till huset och accepterar hyran utan knussel.

Någon vecka senare dyker en mystisk vit bil upp hos Ralf och tre personer söker Tomas. Dom har med sig ett urklipp från en tidning där det står att Tomas kan hitta vatten enbart med hjälp av sina händer OCH han kan läka folk genom handpåläggning. Ralf får känslan att dessa män vill Tomas illa och röjer inte hans gömställe. Istället utnyttjar han situationen och får Tomas att hitta vatten åt honom istället.

Om jag minns rätt så var Händerna den andra filmen om De sju dödssynderna som gick upp på biograferna  men jag har valt att recensera filmerna i storyordning, mest för att få nån ordning på karaktärerna och eftersom Catti är den röda tråden genom alla filmerna.

Boman Oscarsson är Sveriges svar på Aidan Quinn tycker jag. En underskattad skådis som liksom vindkraft är en inhemsk resurs som används på tok för lite. Camilla Lundén gör det hon ska men har här en ganska otacksam roll eftersom hon blir så fruktansvärt osympatisk då hon pendlar mellan dessa två män som misshandlar henne på allehanda vis. Varför drar hon bara inte? frågar jag mig själv både högt och ofta men jag får inga vettiga svar.

Sven-Bertil Taube fick en Guldbagge för sin roll som Ralf och jag minns den dagen, då stod jag upp i soffan och applåderade. Han är SÅ JÄVLA BRA som skådis, så fruktansvärt bra och det känns som att det är väldigt få som förstått och sett det. Richard Hobert är inte en av dom och jag är så väldigt glad för det. Hobert är för Sven-Bertil Taube vad Quentin Tarantino var för John Travolta eller Darren Aronovsky för Mickey Rourke, inget mindre än så.

Richard Hobert själv tycker att Händerna handlar väldigt mycket om Knutby, fast tio år före sin tid. På sätt och vis har han rätt men Knutby har ändå twistat till det hela aningens värre kan jag tycka.  Men att Händerna handlar om dödssynden girighet är i alla fall inte så svårt att klura ut.

{ 6 comments… read them below or add one }

Sofia september 30, 2011 kl. 10:59

Där ser man, det var verkligen den andra dödssyndsfilmen. Som jag av någon anledning lyckades missa trots att jag recenserade ettan och trean när det begav sig… Vill minnas att jag tyckte att Lundén gjorde bra ifrån sig i de andra filmerna men frågan är om inte Hobert är mer en mansregissör, han verkar få ut mer av sina gubbar. Fast så har vi Mona Malm förstås…

Svara

Fiffi september 30, 2011 kl. 19:55

Sofia:
Det är inget större fel på Camilla Lundén som skådespelare, det är väl snarare hennes karaktär Catti som ibland går mig på nerverna…

Svara

Movies - Noir september 30, 2011 kl. 15:36

Har inte sett dessa filmer (ser väldigt lite svensk film om jag ska vara ärlig, det bara blir så), men när jag började läsa handlingen tänkte jag direkt på The Postman Always Rings Twice, men så var kanske inte fallet ?

Kul också att du nämner Aidan Quinn som en underskattad skådespelare. Brukar oftast gilla honom och jag tror det var när jag såg The Assignment som jag först “hittade” honom när han tränas och ska utge sig för att vara den ökände “Carlos”.

Och Sven-Bertil Taube, har sett några filmer med honom, men endast en där han har huvudrollen och det var Puppet on a Chain där han spelar en Bond-lik karaktär och gör det över förväntan. Så jag kan mycket väl tänka mig att du har rätt i att han är lite bortglömd/underskattad.

Svara

Fiffi september 30, 2011 kl. 19:58

Movies-Noir:
Oj. Det var läääänge sedan jag såg Postmannen-filmen, jag kan inte säga att jag minns handlingen helt hundra men det kanske finns likheter.

Sven-Bertil Taube hade mycket väl kunnat axla Bond-manteln när det begav sig. Han hade både the looks and the skills i alla fall under Roger Moore-eran.

Men du, du kanske skulle ge några svenska filmer en ärlig chans? Vem vet, du kanske skulle gilla det du såg? 🙂

Svara

Movies - Noir oktober 1, 2011 kl. 01:15

Självklart skulle jag det. Det gäller bara att välja ut rätt filmer. Vore kul om någon snäll själ kunde sätta ihop en liten lista på svenska filmer jag måste se. Inte för att de SKA ses utan för att de är väldigt bra. Gärna lite nyare svensk film att ta sig an, blir aldrig av på bio så det vore kul att ta igen det.

Svara

Fiffi oktober 1, 2011 kl. 09:35

Movies-Noir:
Det finns ju några av oss filmbloggare som både ser och skriver om svensk film så du får hålla utkik efter högbetygarna och sen hugga som en kobra 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: