KATINKAS KALAS

13 februari, 2012

 

 

 

 

 

 

Ett gäng hipsters som tillhör ett slags kulturell överklass samlas för att fira sin vän Katinkas födelsedag. Det är förklaringen till denna films handling som jag läste på SF´s sajt när jag bokade biljetter.

Katinkas kalas hade biopremiär 20 januari, alltså 3,5 vecka sedan. Varför går den endast på EN biograf i Stockholm? Varför visas bara TVÅ föreställnigar per dag? Varför är den utplacerad på miniminisalongen Victoria 5 som endast har 18 platser och vad fan är en hipster egentligen?

Jag känner mig som Janne Josefsson på väg mot en skjutjärnsjournalistisk handling när jag tar min dotter i näven och går till biografen. Jag måste ta reda på vad som är fel med den här filmen för nånting är det, det måste det vara.

Filmen börjar med en snygg förtext, mycket snyggare än vad jag är van vid i svenska filmer. Ett massivt skönt trummande pågår i bakgrunden och akvarellteckningar av middagsmat och kalasdeltagare avlöser varandra. Katinka (Mia Mountain) fyller år och har bjudit till fest i sitt sommarhus. Maken Greger (Ludde Hagberg) kämpar med sina auberginerullar och en Marja, en kvinna i periferin, hjälper till. Är hon någons mamma? Är hon en husa? Vem är hon? Ja, fråga inte mig.

Gästerna anländer och det är en salig blandning av personligheter. Den flummiga, den snygga, den gravida, den kreativa, den torra galleristen och som grädde på moset dyker två jokrar upp. Stämningen är så stel att den går att skära i med en slö smörkniv. Hjärtligheten är noll. Alla har fullt sjå att upprätthålla sina fasader och det är då jag förstår vad en hipster är. En hipster är någon som är så inne att han/hon är totalt ute, eller precis tvärtom. En hipster är så icke-trendkänslig, eller så jävla ängslig för att inte vara det, att han/hon röker bara för att, bara för att det är trendigt att vara rökfri, då ska det rökas som ett jag-skiter-väl-i-trender-statement.

Jag måste säga att jag är positivt mycket överraskad av den här filmen. Jag hade förväntat mig något uselt, speciellt med tanke på hur icke omskriven filmen är (hipster-haussad?) men jag tycker det här är bland det mest intressanta jag sett på svenska producerat under 2011. FIlmen är hästlängder bättre än Apflickorna och mycket intressantare än Simon och ekarna men skådespelarmässigt finns det en hel del att hacka på. Det pratas extremt styltigt, kallt och konstigt men sen slår det mig att det kanske är meningen? Om ingen kunde öppna truten på hela 90-talet utan att säga nåt ironiskt så kanske 2010-talet är det distanserade decenniet? Säg ingenting som kommer från hjärtat och OM det du säger kommer från hjärtat, låt det för allt i världen inte höras.

Jag retade mig som tusan på detta första tredjedelen av filmen, dottern bet mest på naglarna och försökte hitta en väg ut men sen satte sig filmen, vi båda släppte taget och slutade leta fel. Regissören Levan Akin har fått till en gruppdynamiskt intressant film som är somrigt och fint filmad. Snart ska han göra film av Cirkeln, DET ser jag fram emot.

Tack till Julyssa på YAM Magazine för fribiljetter.

 

{ 8 comments… read them below or add one }

Julyssa februari 13, 2012 kl. 17:36

Kul att du tyckte om den. Jag var nyfiken på vad du skulle tycka.
Personligen tycker jag att Katinkas är en fin film. Om inget annat så har det fått upp mina ögon på Levan och Yohanna. Jag kommet att följa Levan noggrant, efter att ha träffat honom så är jag säker på att han är en av de regissörerna som har DET.

Tråkigt att filmen går på en biograf. Lite förvånad då det verkade som om man skulle pusha för den starkt. Jag undrar vad som hände. Den fick både rid och ros på filmfestivalen.

Svara

Fiffi februari 13, 2012 kl. 22:23

Julyssa:
Absolut, det är en fin film. Jag fick en jättelängtan till sommaren och sommarstugan och gryningsljus och mygg och Tomas Ledin-låtar på småtimmarna så på det sättet är filmen en härlig kick. Den är rätt annorlunda mot dom flesta svenska filmer jag sett dom senaste åren och den känns rätt….fräsch. Att den bara går på EN biograf är konstigt och nästan lite skamligt,
Sen tycker jag fortfarande att titeln är dum. Eller kanske snarare namnet Katinka. Det känns helt fel, väldigt o-hipster. Hon borde ha hetat Bodil, Gunilla eller kanske Marianne? 😉

Svara

Julyssa februari 14, 2012 kl. 12:28

Katinka är så hipster. Jag verkligen älskar namnet!

Svara

Fiffi februari 14, 2012 kl. 13:58

Julyssa:
Katinka var en häst som fanns i stallet som låg några hundra meter från där jag växte upp. Det kan förklara min syn på namnet. 🙂

Svara

Sara BE februari 14, 2012 kl. 18:31

Vad roligt att du gillade den! 🙂 Levan är så stört begåvad.

Den går på Zita också, tror jag!

Svara

Fiffi februari 14, 2012 kl. 23:30

Sara:
Ja, han är riktigt begåvad! Hoppas han inte sjabblar bort er toppenbraiga bok nu bara 😉

Svara

Sara BE februari 16, 2012 kl. 13:13

🙂 Han har vårt 100%iga förtroende!

Svara

Fiffi februari 16, 2012 kl. 17:26

Sara:
Vad skönt att ni känner så. Då kan vi andra vara helt lugna 😀

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: