Svensk söndag: KVINNORS VÄNTAN

23 februari, 2014

Jag har mitt liv, mitt enda liv. ”

Det är inte Jonas Gardells ord även om man skulle kunna tro det. Det är en av kvinnorna vid runda bordet, det runda av trä, som säger detta. Runt bordet i sommarstugan sitter fyra kvinnor som väntar på sina äkta män och som ska tillbringa några semesterdagar tillsammans. Rakel (Anita Björk), Marta (Maj-Britt Nilsson), Karin (Eva Dahlbeck) och Annette (Aino Taube) har mer gemensamt än att dom är just kvinnor, dom är nämligen svägerskor, kvinnor gifta med varsin bror.

Rakel är gift med Eugen (Karl-Arne Holmsten) men hon har “kramp i moralen” enligt hennes älskare Kaj (Jarl Kulle). Visst har hon dåligt samvete över sin otrohet, hon tror att det är nånting fel på henne. Hon gör allt både hon och Eugen vill men ändå är ingen av dom varken nöjda eller glada. Men Kaj ser henne, tar på henne och hon kan inte låta bli honom.

Marta väntar barn men vill inte gifta sig med den blivande pappan Martin (Birger Malmsten). Höggravid åker hon till BB för att föda barnet helt själv. Karin och Fredrik (Gunnar Björnstrand) fastnar i en hiss och det är – vad jag förstått – den scenen som gör att filmen klassas som en komedi och Ingmar Bergman för första gången fick höra en biopublik skratta till någon av hans filmer.

Det här är alltså en film om kvinnor med kvinnor men som ändå inte skulle klara av Bechdeltestet. För att en film ska klara detta test måste den uppfylla följande kriterier:

  1. Ha minst två (namngivna) kvinnliga rollfigurer
  2. …som pratar med varandra
  3. …om något annat än män.

Här pratas det om otaliga livskriser genom kvinnornas ögon men männen är katalysatorerna, kärnan, fokus. Ändå känns filmen viktig ur ett kvinnligt perspektiv. Den visar på ett ganska frankt sätt hur livet på 50-talet kunde te sig för gifta kvinnor och det känns att manus är skrivet av en kvinna och inte av filmens regissör Ingmar Bergman själv. Gun Grut har skrivit manus. Hon var även Ingmar Bergmans tredje fru och mamma till deras gemensamma son med det fantasifulla namnet Ingmar Bergman Jr.

Själv satt jag framför TV:n och hade det myyyysigt. Känslan av mysighet och Bergmanfilm i samma mening är inte helt vanlig men ändå, så kändes det. Mysigt. Filmen är långt ifrån någon renodlad komedi så gå inte på den genrebeskrivningen. Det är ett svartvitt drama om kvinnors liv och väntan. Jädrarns vad tungt det lät! Kanske den engelska titeln säger mer om filmens egentliga budskap: Secrets of women. Kvinnliga hemligheter. Där har vi det! Hemligheter och…väntan.

I temat Decennier skriver Henke idag om en annan Bergmanfilm, kanske en aningens mer känd sådan. Klicka här för att läsa.

{ 8 comments… read them below or add one }

filmitch februari 23, 2014 kl. 11:24

Den här har jag inte sett än. Jag skrittar fram med min combo av Åsa Nisse och Bergman filmer och har inte valt vårens film än så jag tackar för tipset. Den verkar lite muntrare än Viskningar och rop 😉

Svara

Fiffi februari 23, 2014 kl. 15:42

Filmitch:
Jomenvisst, den här var inte speciellt svårsedd, inte på något sätt 🙂

Svara

Sofia februari 23, 2014 kl. 14:31

Aldrig hört talas om om jag ska vara ärlig, men säger som Filmitch: det verkar vara en ovanligt intressant Bergman.

Svara

Fiffi februari 23, 2014 kl. 15:43

Sofia:
Inte pjåkig alls faktiskt 🙂

Svara

Jojjenito februari 23, 2014 kl. 15:04

Jag var helt säker på att jag har sett den här men det visade sig att det var “Nära livet” jag tänkte på. Nån gång kommer jag se den eftersom jag har sett så många Bergman kan jag lika gärna se alla. 😉 Kul och intressant med en annan manusförfattare än Bergman själv.

Svara

Fiffi februari 23, 2014 kl. 15:45

Jojjenito:
Jag undrar om det beror på manusförfattaren att filmen inte är så tung/pretentiös/svår/teatralisk alls. Kanske. Troligen. Men det är ett solklart filmtips om du gillar Bergman – eller om du inte gör det 😉

Svara

Movies - Noir februari 23, 2014 kl. 22:56

Varken sett eller hört talas om, men är ingen inbiten Bergman-fantast. Han blandar och ger så denna läggs till bland de man ska se någon gång om man ska fördjupa sig i Bergman.

Svara

Fiffi februari 24, 2014 kl. 08:50

Movies-Noir:
Den är inte dum alls så den går absolut att se även om man inte fokuserar på regissören 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: