SKYFALL

24 oktober, 2012

För första gången sedan jag började gå på pressvisningar blev vi i salongen ombedda av filmbolagen både skriftligt och muntligt att inte avslöja filmens handling varken i tal eller skrift.

Alla som kan det minsta lilla om psykologi vet att det antagligen kommer ha precis motsatt effekt. Säger nån “Tänk INTE på en rosa elefant”, nog fan är en rosa elefant det enda man tänker på. Tänker man “Jag ska INTE bli godissugen den här veckan”, nog tusan sitter man med en Mars i varje hand på lördagkvällen. Säger nån “Jag har inte sett Sjätte sinnet” så visst blir slutet det enda man vill prata om?

Jag må vara en handlingskraftig kvinna privat men vad gäller recensionsbiten så tycker jag faktiskt att en hel del filmer tjänar på att jag inte skriver exakt allt som händer. Skyfall är helt klart en sådan film och denna “munkavle” gör ingen skillnad, inte för mig, men hur andra funkar har jag ingen aning om. Kanske har filmbolaget bitit sig själv i svansen nu.

Redan på fysiklektionerna i högstadiet märkte jag att jag gillade seriekopplingar bättre än parallellkopplingar. Kanske är det därför en del Bondfilmer funkar på mig och andra inte. Den förra filmen med Daniel Craig som Agent 007, Quantum of solace, är den Bondfilm som funkat sämst på mig genom alla tider och då gillar jag ändå Daniel Craig. Den hade ingenting som kännetecknar denna franschise, inte ens en fungerande bondig trudilutt.

För mig är en BRA Bondfilm en klockren seriekoppling: det är en sportbil som leder till miniskidor som sätter igång en väderkvarn som mal mjöl så man kan baka en stor kaka att krypa in i och rulla nedför en backe in i en grotta och där finns en optimistjolle och sen är det grävskopor, ubåtar, lastbilar, flygplan, svävare, explosioner och pangpang. I en BRA Bondfilm finns det inga döda minuter. I en BRA Bondfilm är det psykadeliska förtexter till pampig titelmelodi, det är kvinnliga kvinnor och manliga män och en skurk som spelar över fast på ett bra sätt. Skyfall har ALLT detta och mer därtill.

Jag kan bara konstatera att jag inte har sett en bättre Bondfilm sedan Goldeneye och det var den första som jag verkligen gillade (thanks to Mr Brosnan antar jag). Skyfall är tokskön underhållning, det är en actionfilm med skådespelarprestationer som – ja, faktiskt – skulle kunna utmynna i oscarsnomineringar. Det här är häftigt,  nyskapande och gammaldags i en häftig mix och dom där två timmarna bara svischar förbi. Jag tycker det var ett lyckokast att ta in Sam Mendes som regissör, han är trots allt en kille som har koll på agerande – också. Att filmens stuntmän är fler än invånarna i Vansbro kommun är liksom en annan femma.

Daniel Craig, Judi Dench och Javier Bardem är en otroligt lyckad trio och Ola Rapaces insats i filmen är tung, tyst och effektiv. Den ena bondbruden (Naomie Harris) är tuff och känns tillräckligt 2012 för att jag inte ska gnälla men den andra (Bérénice Marlohe) är bara ögongodis och skulle lika gärna ha kunnat vara med i Goldfinger från 1964.

James Bond firar 50-årsjubileum med denna den 23:e filmen om den stilige agenten med rätt att döda och för första gången någonsin känner jag MUMS. Jag vill ha mer! Skyfall känns som ett fräscht avstamp inför dom nästa femtio åren och jag hoppas få vara med och se många filmer till.

 

{ 10 comments… read them below or add one }

Rebecca oktober 26, 2012 kl. 09:50

Mitt betyg blir också en fyra, en ganska stark sådan. Inte illa för en Bond-skeptiker som jag: http://www.djungeltrumman.se/rebecca

Svara

Fiffi oktober 26, 2012 kl. 16:32

Rebecca:
Även min fyra är stark, den nosar definitivt på en femma – för att vara en Bondfilm.

Svara

Movies - Noir oktober 26, 2012 kl. 23:33

Själv är jag lite av en Bond-älskare. Men med det sagt är det få som jag gett en fyra i betyg. Allt med Brosnan var skräp, så det var skönt med en omstart med Casino Royale. Denna är sämre än CR, men bättre än Quantum.

Finns mycket att diskutera men jag ville ha mer, och det mesta kunde ha varit bättre. Däremot är storyn bra och skådespelarna sköter sig i alla roller.

Mitt betyg blir 3/5 och så här skrev jag om Skyfall.

PS: Känner dock att jag vill se den en gång till i hemmamiljö i lugn och ro då det var en tjej som satt ensam på balkongen och gapskrattade flera gånger under filmens gång, klappade händerna och hade sig. Vet inte om hon var påtänd, full eller psyksjuk, möjligtvis en kombination. Det gick så långt att det under filmens tyngsta scen mot slutet fick en annan person, en ensam man som satt ensam på första raden, att börja kommentera det som hände på duken högt. Personer började skrika “Håll käften” och annat. Så ja, man tappade lite av känslan när idioter som dessa dyker upp och förstör…

Svara

Fiffi oktober 27, 2012 kl. 10:32

Movies-Noir:
Det förvånar mig att du “bara” ger den en trea, det känns som att filmen har ALLT en Bondälskare borde vilja ha. Men å andra sidan kanske du omvärderar både betyg och film om/när du ser om den i en lite lugnare omgivning 😉

Det där om Brosnan, är det han som Bond du inte gillar eller filmerna i sig? Och den största frågan – vem är den bästa Bond enligt dig? 🙂

Svara

Movies - Noir oktober 27, 2012 kl. 12:00

Det var bara en trea. Fick aldrig den där härliga känslan som jag vill få när jag ger ett högre betyg. Visst kan jag sträcka mig till en stark trea vid omtitt, men en fyra är den långt ifrån. Å andra sidan, om man ska jämföra med många av de senare Bondfilmerna så är den bra. Casino Royale är dock den man lätt jämför med och då är denna svagare i mina ögon.

Brosnan har jag inget emot. Tror faktiskt att han hade varit en bra Bond. Han har liksom det som krävs – utseende, charm och lite till. Det är filmerna och manusen som inte håller måttet. Tycker t.ex. mer om Brosnan än Craig som Bond, men Craigs filmer är bättre.

Bäst? Det står mellan Connery och Moore så klart och där är det en smaksak. Är uppväxt med Moore, men Connery har nog gått om ju mer jag sett. Men uppskattar verkligen Moores sköna humor. Sen tyckte jag Dalton funkade helt ok, även om han inte direkt hade den karisma många av de andra hade.

Som BOND:
Connery
Moore
Brosnan
Dalton
Lazenby
Craig

Som SKÅDESPELARE:
Connery
Dalton
Brosnan
Craig
Moore
Lazenby

Eller något sånt 😀

Svara

Fiffi oktober 27, 2012 kl. 13:38

Movies-Noir:
Ååååå…..igeeeeen…..måste du vara så….svår? 😉

Jag håller Craig ofantligt högt som skådespelare och jag tycker han fungerar bra som Bond även om Bond i min värld är mörkhårig.

Svara

Movies - Noir oktober 27, 2012 kl. 20:03

Hahaha, alla har ju sin åsikt 😉 Och jag har förstått att du gillar Craig. För egen del är han lite för spänd i vissa lägen där han går runt och ska se tuff ut när det inte behövs. Som tur är stör jag mig inte på honom, eller någon annan av de som spelat Bond så det är skönt.

Svara

Fiffi oktober 27, 2012 kl. 23:11

Movies-Noir:
Såklart du har din åsikt och den är ju rätt, för dig 😉

Svara

filmitch november 1, 2012 kl. 01:35

Har nu sett filmen och kan äntligen läsa alla inlägg om Skyfall som var en i mina ögon mycket bra Bondrulle. Kanske inte riktigt klassik Bond men jag gillar den inriktining filmerna fått iom Craig. Den här kan nog i sinom tid hamna bland de bättre filmerna. Håller med om Bérénice Marlohe, tom tveksamt om man skulle kunna kalla henne för Bondbrud med tanke på hennes korta screentime å andra sidan kanske man ska vara tacksam för det. Goldfinger har med Pussy Galore en avsevärt tuffare brud.

Svara

Fiffi november 2, 2012 kl. 19:11

filmitch:
Jag tycker utan att blinka att den här är minst topp-tre vad gäller Bondfilmer genom tiderna. Topp två kanske till och med.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: