THE TWILIGHT SAGA: ECLIPSE

Varning för EN spoiler i texten!

När jag ser Eclipse är det för mig OBEGRIPLIGT hur filmen har kunnat släppas från klippbordet. Eller från manusstadiet. Det känns som en självklarhet att boken är eoner bättre och mer läsvärd än detta härke till filmproduktion men ändå, här sitter jag och där sitter barnen och vi tittar på TV:n men ingen av oss ser speciellt engagerad ut.

Jag förstår att många ser Robert Pattinson som en snygging men själv förstår jag det inte alls. Det finns ingenting hunkigt i en lungsiktig anemisk ung man med röda ögon och kindben så vassa att det går att hyvla ost mot dom. Taylor Lautners Jacob är den suraste, argaste och bittraste karaktär jag någonsin skådat på film och det börjar bli rätt tjatigt efter tre filmer nu. Javisst, grabben är olyckligt kär men KOM IGEN, karaktärsutveckling, nån som kan stava till det ordet?

Och Bella. Bella. Jag tycker Kristen Stewart är totalt RUTTEN som skådespelare men med ett i det närmaste obefintligt manus att jobba med är hon bortom detta. Jag kan däremot förstå att alla som läst boken och lärt känna Bella på ett säkerligen lite mer ingående vis tycker om henne även här, men det krävs inläst visdom för att nå dit.

Vad filmen handlar om? Borde jag skriva det? Kan jag väl, om jag bara visste. När filmen är slut känns det nämligen som att jag sett en två-och-en-halv-timme (inklusive reklamavbrott) lång trailer inför bröllopet som kommer i nästa film (där var den, spoilern!). Eclipse känns inte som en film som kan stå på egna ben alls. Har man inte sett filmerna innan är denna helt meningslös och kommer man inte se filmerna efteråt är Eclipse bortkastad totalt. En mellanfilm helt enkelt, i ordets allra sämsta betydelse.

Sofia fortsätter skriva om Twilight med fokus på böckerna. Här är veckans text.

15 svar på ”THE TWILIGHT SAGA: ECLIPSE”

  1. Här var vi rörande överens. Komiskt usel produktion rakt igenom.

    Som jag nämner i min sågning är det utöver genomgående uselt manus och skådespeleri några rent bisarra val bl.a. skakig kamera och voice-overs som ytterligare sänkte enskilda scener. Med tanke på att de måste haft en hyfsad budget för denna tredje film är det märkligt att de inte kunde få till ett vettigt hantverk i alla fall.

    1. Carl:
      Det var en fin liten sågning 🙂
      Nu när du säger det så tänkte jag på att det skakades av nån outgrundlig anledning men jag störde mig inte på det lika mycket som du. Det fanns så mycket annat att störa sig på 😉

      Annars håller jag med dig till fullo, filmen är obegripligt kass. Det borde vara förbjudet att göra nåt så dåligt med så mycket pengar och en existerande roman som grund.

  2. Ha ha! Det sjuka är att jag typ blir sugen på att se den bara på grund av din sågning. Det kan vara den här filmen jag råkade se på tv för sisådär en månad sen eller nåt, och ögonen höll på att trilla ur för att det var så bottenlöst dåligt. Eller så var det en annan, jag tycker de verkar ha ett enda läge: Bella, kindbenen och skjortlös i ett eeeevigt triangeldrama. *Gäsp* Men det vore kul att se dem bara för att få slipa knivseggen och gå loss.

    1. Cecilia:
      Ge filmerna en chans vettja, det finns grader i helvetet och den här filmen är det riktiga lågvattenmärket i mina ögon. Men jag tror för egen del att jag tycker filmerna är bättre just för att jag såg dom alla fem direkt efter varandra.

      En ledig helg i höst när du inte har något bättre för dig, grotta ner dig bland vampyrteens, låter mysigt va? 🙂

      1. Jag minns att jag tyckte första filmen var helt okej när den kom. Men sen kom hajpen och jag orkade inte med alltihopa. Men jag har såå kort tålamod med filmer som bajsar genus i ansiktet och jag verkligen AVSKYR triangeldraman á Twilight, och av samma anledning ditchade jag True Blood efter en knapp säsong. Så om jag ska slå mig ner och ”mysa” i höst får jag nog ta nåt lugnande för att ta mig igenom.

  3. Håller helt med – och jag har inte ens sett den här. Däremot såg jag halva första filmen om Bella och hennes vampyrer. Stewart kan inte spela och hela upplägget är rätt kasst. Men det är svårt att argumentera emot framgång, så något måste ju filmerna ha. Antagligen handlar det om tonårsångest mer än vampyrer. Eller vad tror ni?

    1. Magnus:
      Jo, nånting har både filmerna och böckerna uppenbarligen, nånting som många tycker om och på nåt sätt kan identifiera sig med. Jag har försökt luska i huvudet när jag ser filmerna för jag TROR att jag hade tyckt filmerna var bättre med några skådespelare i huvudrollerna som retar upp mig lite mindre. Sen har filmerna ett skimmer av ”tantsnuskroman” över sig som inte skulle behövas och underliggande amerikansk moralpredikan… inte en helt härlig kombination om du frågar mig 😉

      1. Du har nog helt rätt – med andra skådisar och en lite mörkare stämning, som inte är fylld av highschool-hangover, hade det förmodligen fungerat. Jag gillar verkligen vampyrfilmer, men just nu verkar det finnas lika många dåliga som bra. Och Roman Polanskis Vampyrernas Natt står ännu ohotad på tronen, trots alla hans fadäser i verkliga livet.

            1. Vampyrernas Natt är ju lite annorlunda sett med dagens ögon, rentav lite funky ibland, men den har något som få filmer lyckas med. Svårt att sätta fingret på, men jag tror att det handlar om vampyrernas totala avsaknad av själ/empati. 🙂

  4. OBS! Spoiler i kommentaren!

    Yes, äntligen är vi på samma sidan vad gäller Pattinson och Stewart 😀 Jag tror ett stort problem med Eclipse, både vad gäller bok och film är att Meyet egentligen bara skrivit ett slags mellanspel som ska bygga upp inför Breaking Dawn. Vi ska bli mer bekanta med konceptet newborns, triangeldramat ska fördjupas och bröllopet ska spikas.

Lämna ett svar till Carl Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.