TOTAL RECALL

15 augusti, 2012

Det här med att gammal kärlek aldrig rostar tror jag inte ett dugg på. Jag tror att kärlek antingen håller sig konstant som en varm känsla i magen eller mattas av och försvinner i nåt som bäst kan jämföras med likgiltighet. Alla gamla kärlekar fastnar inte lika hårt i medvetandet och det gäller alldeles oavsett om det gäller kärlek till en annan människa eller kärlek till en film.

Med det i bakhuvudet gick jag till Filmspanarnas gemensamma biobesök i lördags. Månadens val var Total Recall, remaken på filmen med Arnold Schwarzenegger som jag tycker så hemskt mycket om och som kan beskrivas som en konstant filmkärlek för mig. Hur skulle det gå? Hur skulle det bli? Hur illa kan det vara liksom? Skulle regissören Len Wiseman slakta min gamla favvo jämns med fotknölarna eller skulle han göra något alldeles eget, något som jag kunde se utan obligatoriska jämförelsegrubblerier i biofåtöljen.

Colin Farrell är Douglas Quaid, mannen som beger sig till Rekall för att få nya minnen inplanterade. Han lever i en dyster värld som består av två länder, Brittiska federationen och på andra sidan jordklotet, Kolonin. Däremellan finns en form av gigantisk hiss, eller högteknologiskt tunnelbanetåg om man så vill, som går genom jordens inre och som kallas The Fall. The Fall tar mängder med pendlande människor till sina jobb i Kolonin och vagnen är i det närmaste identisk den jag satt fastspänd i 1991 i London när jag besökte Alien War.

Nu kan jag välja mellan att antingen försöka förklara storyn eller att inte göra det och jag väljer det senare. Om Total Recall-originalet kan uppfattas som luddigt, snurrigt och totalt ologisk så är det ingenting mot denna film. Jag tror att det absolut smartaste man kan göra om man vill se den här filmen är att låta hjärnan gå på tillfällig semester. Pausa hjärnan och skruva upp synen till max, för det här är en fröjd för detta sinne. Effekterna, världarna, scenografin är superhäftig och jättepåkostad och jag kommer på mig själv med att krysta fram WOW-ljud fler än en gång, fast tyst då för att inte störa. Sen tänker jag även den förbjudna tanken, den där jag skäms lite för men ändå känner måste upp till ytan: Varför gjordes inte filmen i 3D? Den skulle som kanske första film någonsin verkligen göra sig i det formatet.

Skådespelarmässigt känns Colin Farrell, Kate Beckinsale och Jessica Biel bitvis mer som statister än som huvudrollsinnehavare. Dom fungerar som skyltdockor för asballa CGI-kläder och gör sitt bästa med att föra den luddiga historien framåt men det är gott så, jag har inget negativt att säga om någon av dom. Kate Beckinsale kan ta mer stryk än någon kvinna jag känner till, Anna Laurell blir tuff som överkokt broccoli i jämförelse. Men hon är cool Kate, hon funkar bra i den här rollen även om hon verkar ha fler liv än en katt och jag hoppades att hon skulle dö snabbt, kvickt och NUUUU under filmens sista halvtimme för det blev bra segt med alla dessa utdragna fajtingscener.

Betygsmässigt pendlar filmen mellan en stark fyra (för det visuella), en trea (för skådespelarprestationer och musik) och en svag tvåa (för den omgjorda historien och för jag sista halvtimmen fick träsmak Ben Hur-style). Samtidigt ÄR det en actionstänkare och alla som inte sett originalet kan nog tycka att det här är nyskapande och fräsigt på många sätt.

För mig blir Total Recall anno 2012 en kärlek som rostar, flagnar och fort glöms bort medans originalet bibehåller sin plats i mitt bultande filmhjärta.

Här är dom andra filmspanarnas tankar om filmen: Har du inte sett den?, The Velvet Café, Rörliga bilder och tryckta ord, Jojjenito, Fripps filmrevyer och DIMDB.

{ 15 comments… read them below or add one }

Henke augusti 15, 2012 kl. 07:18

Banne mig om du inte har helt rätt här! Den skulle ju funka perfekt i 3D! Det var som…

Svara

Fiffi augusti 15, 2012 kl. 15:28

Henke:
…attans?
Ja precis! 🙂

Svara

Sofia augusti 15, 2012 kl. 07:41

Frågan är om en 3D version inte ligger i faggorna för att kunna pressa ännu lite mer pengar ur publiken. Särskilt hissjakten kändes som klippt och skuren för ett sådant perspektiv.

Det är banne mig nästan att jag tycker Kate var bäst av de tre, men Colin var också helt ok som en aningens mindre pumpad Quaid. Jessica Biel — vem?

Svara

Fiffi augusti 15, 2012 kl. 15:29

Sofia:
Hahaha! Mycket kan man anklaga Jessica Biel för men inte för att vara en färgstark personlighet.

Svara

Henke augusti 16, 2012 kl. 14:53

Kate var överlägset bäst i filmen. Klart som korvspat!

Svara

Jessica augusti 15, 2012 kl. 14:55

3D? Tja, kanske. Beror väl på vilken sorts 3D. Sån man lägger på i efterhand som i fallet med John Carter can jag verkligen vara utan. Ser ut som viewmaster. Pappfigurer mot en bakgrund. Hiskeligt.

Lustigt hur för mycket action blir tråkigt och ger träsmak i längden när det som eftersträvas antagligen är det mostsatta.

Svara

Fiffi augusti 15, 2012 kl. 15:32

Jessica:
Visst borde action en masse ge adrenalinpåslag och hjärtklappning men nej, det blir plötsligt extremt syrefattigt i lokalen och jag känner mig som en narkoleptiker.
Total Recall funkade (eller inte funkade, det är en definitionsfråga) på samma sätt på mig som en hel del kung-fu-action-filmer gör. Jag känner liksom bara “det räcker NUUUU!” och det är nog inte meningen 😉

Svara

Markus augusti 15, 2012 kl. 22:09

Grym recension! kanske lite generisk… Men som Total Recall-fan, vad tyckte du om dom hintarna till originalet?

Svara

Fiffi augusti 15, 2012 kl. 22:32

Markus:
Jag tyckte det var fint att se dom där kärleksfulla passningarna som kvinnan med tre bröst och damen vid flygplatsen ändå var, sen fanns det ju andra likheter också såklart även om jag tycker olikheterna var många många fler.
Synd att remaken inte hintade mer till originalets charm. Det hade behövts.

Svara

dilan augusti 16, 2012 kl. 00:03

Jag tror inte att 3D skulle rädda, eller inte för min del som har svårt för 3D. Och jag håller verkligen med om att huvudkaraktärerna kändes som statister. Jättebra recension!:)

Svara

Fiffi augusti 16, 2012 kl. 07:12

dilan:
Tack! 🙂
Jag tror inte att 3D skulle rädda filmen som sådan men jag tror att jag hade smygsagt WOW ännu lite oftare då 😉

Svara

Jojjenito augusti 16, 2012 kl. 19:59

“Colin Farrell är Douglas Quaid” Well, Colin Farrell spelar Douglas Quaid skulle jag säga.

“Varför gjordes inte filmen i 3D?” Father Merrin: I cast you out! Unclean spirit!

“…och för jag sista halvtimmen fick träsmak Ben Hur-style” Men, men, Ben-Hur är ju suverän, Ben-Hur kan man inte tycka det?! Lång, ja, men bra och då får man inte träsmak.

“Men hon är cool Kate, hon funkar bra i den här rollen…” Word!

Svara

Fiffi augusti 16, 2012 kl. 23:14

Jojjenito:
Ojoj? Såpass? Exorsisten? Nästan värre än en radda könsord. Så inte 3D alltså, inte för dig? 😉

Ben-Hur. Visst är det en bra film men 224 minuter är för mycket hur bra filmen än är. Det är ju ett halvårs TV-serie i minutrar räknade (exklusive reklamavbrott). Tror inte jag hade pallat med ens en extended version av Demolition man med den speltiden 😉

Svara

Micke augusti 16, 2012 kl. 20:30

Frågan är ju hur Colin Farrell kunde koncentrera sig på filminspelningen, och komma ihåg sina repliker när han hade Kate Beckinsale OCH Jessica Biel som motspelare? En av de hade ju räckt för att vilken vanlig kille som helst hade blivit distraherad.

Svara

Fiffi augusti 16, 2012 kl. 23:15

Micke:
Det kanske var Beckinsale och Biel som hade svårt med koncentrationen? Colin Farrell är inte jätteful han heller 😉

Svara

Leave a Comment

{ 4 trackbacks }

Previous post:

Next post: