21

31 juli, 2011

Sex stycken geniala matematiksnillen och MIT-studenter bestämmer sig för att åka till Las Vegas för att vinna storkovan genom den överintelligentes sätt att fuska: att räkna kort.

Bringing down the house: The inside story of six MIT students who took Vegas for millions, så heter boken som ligger till grund för filmen och någonting säger mig att den är bra mycket bättre än den spelade slutprodukten.

Ben (Jim Sturgess) är en hygglig kille med en IQ-mängd som vida överskrider summan på hans bankkonto. Han vill så gärna in på Harvard men trots toppbetyg måste han tillförlita sig på ett stipendium för att få råd. 300000 dollar är mycket pengar för en änka och hennes ende son.

Ben gör allt rätt. Han pluggar, han är snäll, han jobbar extra idogt och ofta på en herrekiperingsbutik, han har inte mycket till fritid och gnäller heller inte över det. Så får han chansen, den stora chansen till grova pengar och han kan inte tacka nej. Matteläraren Micky Rosa (Kevin Spacey) ger honom en specialinbjudan till sitt team, sitt IQ-gäng som han övat upp i konsten att räkna kort – och vinna! – och dealen är att Micky tar 50%, ungdomarna andra halvan.

Jomenjamenjomenjamen, alltså, det här är egentligen inte dåligt. Historien är helt okej, skådisarna likaså men filmen saknar något som jag skulle vilja kalla finess. Den är liksom gjord med armbågen. Det är ett hafsverk som är fullt tittbart men som inte lämnar efter sig så mycket som en svettig fotsula på ett gympahallsgolv.

Den egentliga anledningen till att jag hyrde filmen stavas: Jim Sturgess. Jag har precis i dagarna läst ut David Nicholls extremt fina bok En dag och fick reda på att nämnde Sturgess är killen som knep huvudrollen som Dexter Mayhew i filmen med samma namn (One day på engelska, såklart) och då är det klart som korvspad att jag måste kolla upp grabben och se om det var ett korrekt val.

JA! JAAA det är det. Han kommer bli så jävla klockren att en bättre castad manlig huvudroll inte har skådats sen Edward Norton i American History X eller Anthony Hopkins i När lammen tystnar eller Hugh Grant i Notting Hill för den delen. Anne Hathaway är också ett strålande val som Emma Morley. Fan, 14 oktober kan bli en bra dag (om nu premiärdatumet stämmer).

Men hoppa över 21, eller se den möjligtvis efter One day när du kärat ner dig i Dex och inte kan få nog. Det är mitt tips.

Här finns filmen.

{ 5 comments… read them below or add one }

Sofia juli 31, 2011 kl. 14:18

Kan inget annat än hålla med, ingen nerv eller driv och häpp, ytterligare en Jaha-film med Kevin Spacey (what the hell happened?!)

Svara

fiffi juli 31, 2011 kl. 17:05

Sofia:
Jadu, det vetetusan… Han är producent dessutom…

Svara

Sofia augusti 1, 2011 kl. 13:31

Sådana filmer borde man egentligen sky som pesten, där en av skådisarna (helst huvudrollsinnehavaren) också är producent. De suger nästan alltid eftersom det uppenbarligen fanns en anledning till att ingen trodde på den.

Svara

filmitch augusti 1, 2011 kl. 23:41

Jag är barnsligt förtjust i Casinofilmer och därmed att filmen var ok. I verkligheten besod teamet i stort sett av amerikaner med asiatiskt ursprung men det dög tydligen inte för filmens finansiärer.
Sturgess har jag gillat sedan All you need is love. Han har faktiskt en bra sångröst och ser så gosigt trulig ut. Skriv upp mig på One Day boken OCH filmen 🙂

Svara

fiffi augusti 2, 2011 kl. 10:11

filmitch:
Jag har inte sett All you need is love – än – men jag håller på och beta av alla filmer han gjort nu för det där är en kille jag verkligen gillar. 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: