BERBERIAN SOUND STUDIO

28 september, 2013

Om jag vill göra det lätt för mig kan jag beskriva Berberian Sound Studio som ett långkok bestående av Avlyssningen, When in Rome och Human Centipede 2. Vill jag göra det aningens krångligare förklarar jag hur jag tänker.

Gilderoy (Toby Jones) är en engelsk ljudtekniker som åker till en filmstudio i Rom för att jobba med vad han tror är en hästfilm. Det visar sig vara nåt helt annat. Filmen som ska ljudläggas heter “The Equestrian Vox” och regissören Santini (Antonio Mancino) är allt annat än en enkel man att samarbeta med. Filmen utspelar sig på 70-talet, det är rullbandspelare, män i bruna kläder, närbild på mekaniska reläer och klonk-ljud a la Avlyssningen och det är kulturkrockar a la When in Rome, dock utan minsta romcom-touch.

Hur får jag då in Human Centipede 2-tanken i det hela? Jo. Gilderoy i Toby Jones tappning känns som en mindre mentalt störd variant av Laurence R. Harveys parkeringsvakt Martin. Dom skulle kunna vara bröder eller Gilderoy skulle kunna vara Martins pappa. Dom är alltså utseendemässigt lika men det har inte gått fullt lika snett i Gilderoys hjärna. Än.

Att jag jämför den här filmen med en konspirationsthriller, en romcom och en fullständigt vrickad skräckfilm känns helt logiskt, jag vet nämligen inte riktigt vad Berberian Sound Studio ska klassas som. Den visades på Monsters of film-festivalen i Stockholm för nån månad sen och det jag läst om filmen verkar gå i skräckens tecken. Men jag vet inte det jag. Skräck? Är det här skräck? Visst är stämningen otäck men skräck???

Berberian Sound Studio är en snygg film, inte i klass med Avlyssningen eller Tinker Tailor Soldier Spy men åt det hållet. Den är en fröjd för ögonen men faktiskt också för öronen. Det kryllar av härligt underliga ljud och det visas rent praktiskt hur man gör dom. Till exempel, att slå sönder en vattenmelon och slå sönder en människokropp låter ungefär likadant.

Som filmälskare tyckte jag denna film hade sköna kvalitéer men struntar man en hel hög i italienska giallofilmer från 70-talet kan man kanske skippa den. Under sista halvtimmen lägger filmen in en högre växel som gör att eftersmaken blir riktigt bra så jag kan inte ge filmen annat än godkänt, skräck eller ej.

Vad tyckte Filmitch om filmen? Klicka här så får du se.

{ 2 comments… read them below or add one }

filmitch september 28, 2013 kl. 10:37

Roligast i filmen var nog grälen mellan italienarna och när de visade hur man gjorde alla ljudeffekterna. De är värd att se då det är en bra och delvis intressant produktion. Men man bör veta vad det är för film annars kommer förväntningarna på skam.

Svara

Fiffi september 28, 2013 kl. 23:09

filmitch:
Men att genrebestämma den här filmen är banne mig inte det lättaste. Skulle kunna vara den något subtila subgenren Matmisshandel.

Svara

Leave a Comment

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: