DON JON

23 oktober, 2013

Det finns en TV-serie som heter Jersey Shore. Den började sändas 2009 och handlar vad jag förstår det som om New Jerseys varianter på stekare, i alla fall om man ser till mängden hårvax i backslicket. Dessa mäns fokus ligger på bilar, brudar, familjen, gymmet, brudar, hemmet, kyrkan och…brudar (google bjussar på lite bilder).

Så när Joseph Gordon-Levitt skriver manus och gör sin regidebut så har jag aaaaningens svårt att sjunga med i han-är-så-nyskapande-och-härlig-kören. Eller jo, han är härlig men det enda nyskapande med filmen Don Jon är att han lägger till ett stort fokus bland bilarna, brudarna i kortkort, familjen, gymmet, hemmet och bilen, nämligen – porrsurf.

Det är ett sjujävla porrsurfande filmen igenom. Don Jon (Levitt själv) har kommit på att ingen tjej i världen går upp mot brudarna han kan klicka fram på datorn men ingen kan säga att grabben inte försöker bevisa motsatsen. Med nya erövringar i princip varje kväll känner han starkare och starkare att han har rätt. Porrsurfning is da shit. Verkligheten is not.

När en urping i knallröd miniklänning dyker upp på kvartershaket (eller hämtlagret om man ser det genom Jons ögon) händer något. Han blir kär. Barbara (Scarlett Johanson) är varken lättflirtad eller lättlegad, hon är inte enkel på nåt sätt och antagligen är det tack vare detta som Jon inte kan släppa henne. Han ger sig inte. Barbara är tjejen för honom, tjejen som ska få honom att sluta porrsurfa. Eller är hon inte?

Don Jon är en nästan makabert grabbig film. Den är så grabbig att jag hörde killar i biosalongen sucka surt åt klyschor som inte stämmer, åt det överdrivna, åt synen på både män och kvinnor som inte känns särskilt fräsch. Fram tills att Julianne Moore gör entré i filmen är den mer överdriven än en tecknad serietidning och marginellt mer intressant än ett reklamblad från Jula. Samtidigt är den inte dålig. Jag har inte tråkigt när jag ser filmen, jag förstår nog helt enkelt inte meningen med den, om det nu finns nån? Det är trots allt en smula komplext med en film om killar, för killar som många killar inte verkar köpa. Å andra sidan vet jag både tjejer och killar som tycker bättre om filmen än jag gjorde. Å tredje sidan – det är en lättviktare. Den bör nog inte analyseras i sömmarna. Den bör ses. Kanske. Eller inte. Gör som du vill. Jag hade definitivt klarat mig utan den.

Fy fan så flummigt det blev. Läs gärna mina filmspanarvänners texter om filmen. Kanske har dom vettigare saker att säga om filmen. Kanske inte. Sofia, Jojjenito, Henke och här pratar Har du inte sett den-podden om filmen.

{ 9 comments… read them below or add one }

Jojjenito oktober 23, 2013 kl. 07:55

Vi verkar vara ganska överenes, i alla fall vad det gäller betyg. 🙂

Svara

Fiffi oktober 23, 2013 kl. 09:52

Jojjenito:
Ja….jo…. mycket treor blev det 😉

Svara

Sofia oktober 23, 2013 kl. 09:10

Nej, särskilt nyskapande med avseende på Jons miljö och han själv vet jag inte om jag skulle säga att filmen är. Kan man kalla den för en bagatell som på ett lättsamt sätt försöker säga något allvarligt? Om den lyckas eller inte kan man ju diskutera 😉

Svara

Fiffi oktober 23, 2013 kl. 09:54

Sofia:
Den är ju inte bagatell om man jämför med någon flams-trams-komedi men den är gjord som en bagatell och den blev en bagatell 😉

Svara

Jojjenito oktober 23, 2013 kl. 21:58

Nu har jag läst din text. Hade inte det innan min första kommentar. 😉

Ja men visst. Jag håller med. Det är en märklig film. Porrsurfningen känns som ett udda ämne men sen är det som att det liksom bara rinner ut i sanden eller det kanske det inte gör. Men filmen försöker vara så mycket samtidigt att den inte är nåt varken samtidigt eller olika tider. Det är svårt att säga nåt vettigt om den förutom att jag faktiskt ser fram emot nästa film som JGL regisserar.

Svara

Fiffi oktober 23, 2013 kl. 22:10

Jojjenito:
Precis. Don Jon känns som ett helt okej examensarbete. Nu är det dags för dom riktigt intressanta grejerna. 🙂

Svara

Henke oktober 23, 2013 kl. 22:17

En meningslös film som inte borde ses men som om den ses ändå är ganska underhållande för stunden men som bara blir mer och mer meningslös ju mer man tänker på den. Din text andades en två så att det skrek om det men du gav den en trea vilket gör mig besviken och ledsen fast jag inte bryr mig alls egentligen. Trea. Ok.

Svara

Fiffi oktober 23, 2013 kl. 22:22

Henke:
Jag kan nästan se underläppen skaka lite. Ögonen vattnas. Du blinkar sakta för att hålla dom besvikna tårarna kvar inuti ögonen, dom ska inte smita och ta sig nedför kinderna. ICKE! Vad är väl ett simpelt Don Jon-betyg? Vad spelar det för roll om hundra år? 😉

För att lugna dig kan jag säga att trean är mycket svag. Som en tvåa med en snorkråka på toppen, en kråka som fick betygsbägaren att rinna över helt enkelt. 🙂

Svara

Henke oktober 23, 2013 kl. 22:23

😀

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: