JEFF, WHO LIVES AT HOME

25 oktober, 2012

Det finns få saker i filmbloggerisammanhang som är svårare än att skriva recensioner om mellanmjölksfilmer. En hygglig trea är ett betyg som är fullständigt värdelöst sett till skrivlusten, det är liksom bara ljummet, bara schysst, bara okej fast det är ändå inte bara för det är inte på något sett en dålig film, endast ganska tråkig att skriva om. Jeff who lives at home är en sån film.

Jason Segel, Ed Helms och Susan Sarandon är alla tre riktigt bra skådespelare och ingen av brukar göra mig besviken. Det gör dom inte här heller, varken dom eller filmen.  Jag känner mig bara tom i huvudet. Ropar man “ho-ho” i ena örat ekar det “ho-hooo” ur det andra.

Koka lite thé, käka en kardemummaskorpa, sätt dig och skriv önskelista till Tomten och titta på den här filmen samtidigt. Den behöver inte hundraprocentig koncentration för att fungera men den är mysig som en översovande kompis i randig pyjamas. Jag tycker om den. Det är en riktig snällisfilm.

{ 7 comments… read them below or add one }

Henke oktober 25, 2012 kl. 20:15

Buu. Den va ju skitbra.

Svara

Fiffi oktober 26, 2012 kl. 16:30

Henke:
Jag såg att du tyckte det. Bra var den, men inte med prefixen skit 😉

Svara

Steffo oktober 26, 2012 kl. 08:20

Ahhh..det där med mellanmjölksfilmer är alltid intressant…var liksom på skalan hör de hemma…?
Hos mig hamnar de nästan uteslutande på betyg 2 = Godkänt för stunden.

Känns som perfekta platsen för en rulle som varken är bra (3) eller kass (1)…

Svara

Henke oktober 26, 2012 kl. 10:45

Samma för mig – då det gäller skalan.

Men jag tyckte att denna film var mångt bättre än mellanmjölk.

Svara

Fiffi oktober 26, 2012 kl. 16:31

Steffo:
För mig är en mellanmjölksfilm en medeltrea, möjligtvis en svag trea, dvs en film jag inte har minsta svårighet att titta på men som jag mot förmodan aldrig kommer se om och heller inte minnas särskilt länge. För att få en tvåa av mig måste filmen framkalla en viss mängd “skruvningar” samt träsmak 🙂

Svara

filmitch november 1, 2012 kl. 01:28

Håller med om två saker: Svåringheten att skriva något vettigt om filmer som landar på 3:or eller i mitt fall 5/6. Man har inte så mycket att klaga på men inte något speciellt att hylla. Småtrevligt och ganska lättglömt.
Filmen var och är en typisk mellanmjölkare men trevlig.
http://filmitch.wordpress.com/2012/09/25/jeff-who-lives-at-home-2011-usa/

Svara

Fiffi november 2, 2012 kl. 19:08

filmitch:
3:orna blir nåt att bita i. Synd att det finns så många.

Svara

Cancel reply

Leave a Comment

Previous post:

Next post: