BAISE-MOI

Kvinnor som hämnas på män på mäns vis finns det ganska många exempel på i filmvärlden. Det går att göra det på det tänkvärda hollywoodsättet som i Thelma & Louise, det går att göra det a la skräckfilm som i I spit on your grave och det går att göra på det grafiskt våldsamma porrfilmssättet a la Baise-moi för att visa på tre väldigt olika varianter på samma tema.

Själva kärnan i denna typ av film är kvinnor som blir utsatta för dåliga mäns allra sämsta sidor, för fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och att all skit till slut står dom upp i halsen, dom får nog och utkräver hämnd.

I Baise-moi är det Manu (RaffaëLa Anderson) och Nadine (Karen Bach) som fått så jävla nog på män som grupp, på deras aggressiva humör och att dom vägrar sluta använda sina erigerade penisar som vapen. Jag skriver dom för här handlar det verkligen inte om en eller två specifika män som gjort dom illa, här handlar det om män i flock. Alla män i filmen är grisar och då menar jag verkligen a l l a. När dom väl drar igång sin sexuellt våldsamma hämndbärsärkargång så går ingen säker.

Arthouse porn movie shocks even the French”, det är ett citat om filmen från en engelsk journalist och det är dagens sanning. Den här filmen chockade Frankrike rätt hårt när den kom och även övriga delar av världen ska tilläggas. Med riktiga porrskådisar i många av rollerna, autentiska sexscener, närbilder som hade platsat i vilken dyngrulle som helst är Baise-moi ingen enkel film att se med objektiva ögon. Det är lätt att vifta bort den som hyperprovocerande trams eller smutsig konstporr men jag ser den inte så. Jag tror jag förstår vad Virginie Despentes vill påvisa med sitt manus och tillsammans med Coralie Trinh Thi har dom regisserat något som skulle kunna vara en feministisk maktfantasi. Kan dom kan vi, liksom.

Baise-moi är ingen vacker film. Det är en film som luktar runkbulle, blodplättar och återanvända kondomer. Jag fattar från sekund ett att det här är ingen film som bjussar på lullilull och lyckliga slut, det här är rullskridskor rätt ner i rännstenen och sen fortsätter det käpprätt åt helvete. Jag vet inte om det här är en film gjord som tändvätska för redan manshatande kvinnor eller om det är en film som ska locka män att titta och sen kanske få sig en tankeställare. Kanske är det både och? Som sagt, jag vet inte.

Jag personligen brukar gå igång på alla cylindrar åt orättvisor och kvinnor i underläge men här gör jag inte det och jag tror det beror på att tjejerna inte beter sig som uppenbara offer. Jag kan lugna ner mig, jag vet att dom klarar sig, att dom har en grundstyrka och en jävlar-anamma som man inte alltid ser kvinnor ha. Detta anti-offer-tänk gör att kvinnorna känns ganska trovärdiga om än inte speciellt vanliga. Filmens sista minutrar är riktigt bra, alltså RIKTIGT BRA och det är dom scenerna som sitter kvar i min skalle såhär några dagar efteråt. Däremot är det ingen film jag kommer se igen, av många anledningar.

12 svar på ”BAISE-MOI”

  1. Skillnaden torde kanske vara att om det vore en icke-feministisk maktfantasi med samma typ av innehåll skulle den knappast har fått så mycket uppmärksamhet? Bra eller dåligt kan man ju diskutera.

  2. Tyckte bara att den var dålig. Dåligt berättad, dåligt filmad, dålig porr. Alltså dålig som film och dålig som porr. Jag förstår iof de mera pretentiösa pretentionerna. Men jag tycker att den missar målet rejält. Ebart pga att den faktiskt hade inslag av våldsporr får den en tvåa, men bara därför. Annars hade det varit etta. En riktigt bra film i samma genre (alltså våldtäktshämnd) är ”Ms 45” eller ”Angel of Vengeance”, men den har å andra sidan inga inslag av hårdporr.

    1. David:
      Är det någon promille av filmen som utger sig för att vara ”bra” porr? Den är väl inte direkt gjord i det syftet? Social misär är sällan upphetsande att titta på.
      Får jag fråga hur det kommer sig att inslag av våldsporr gör att filmen får ett bättre betyg än den annars hade fått?

      1. För att det är bara det som är en aningen annorlunda och en smula djärvt. Annars hade hela filmen och dess innehåll varit platt som en pannkaka och det hade varit en helt vanlig p-rulle av det där lite mera påkostade slaget.

  3. Fy fan vilken unken skit. Den här rullen får Göta Kanal 3 att framstå som Oscarsvinnare i jämförelse. Fult filmad även för att vara ”diskbänksrealismstil”, platta karaktärer, noll manus (scenen när tjejerna råkar stöta på varandra i en tunnel och på en nanosekund blir bästisar kan vara det sämsta som filmats sedan filmen uppfanns), trist och tråkig rakt igenom.

  4. Ajajajaj det här verkar vara ngt för filmitch. Har läst om filmen när den kom men den hade fallit glömska. Du ger den godkänt men Davis o Surskägget anser annorlunda. Intresset vaknade då hämdfilmer är ngt som jag gillar.

Lämna ett svar till Micke Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.