It runs in the family

19 december, 2011

Det här är ett litet anspråkslöst drama som inte gör mycket väsen av sig nånstans egentligen. Men även ett litet anspråkslöst drama kan bjussa på maffiga scener och här är det en hel del av den varan. Det finns en del scener av sällan skådat slag i filmhistorien och nu överdriver jag inte ens.

Filmens nav är advokaten Alex Gromberg (Michael Douglas). Han är gift med Rebecca (Bernadette Peters) och utåt sett har dom det rätt bra men tristessen har smugit sig in i förhållandet och allting känns lite avsomnat, sexlivet speciellt.

Dom har två söner, lillebror Eli (Rory Culkin) som precis börjat intressera sig för tjejer och är kär i en tjej med näsring och svarta kläder och Asher (Cameron Douglas) som tycker det är roligare med droger, tjejer och att spela musik än att studera och nu börjar hela hans liv gå utför i en väldig fart. Sen får vi även lära känna farfar Mitchell (Kirk Douglas) och farmor (Diana Douglas) och upptäcka en del av problematiken med att bli gammal.

Såg du nu? Fyra personer med efternamnet Douglas – i samma film – och filmen heter It runs in the family. Det gör det verkligen, det är en bra titel i det här fallet. Michael är pappa till Cameron även i verkligheten, Kirk är pappa till Michael och farfar till Cameron även i verkligheten och Diana Douglas är faktiskt Michaels riktiga mamma och ex-fru till Kirk (dom var gifta 1943-1951) och alltså farmor till Cameron även i verkligheten. Vetskapen om detta gör att många scener får en djupare dimension än om skådespelarna varit vilka-som-helst. Speciellt dansscenen, där farmor får farfar att stänga av TV:n trots att det är en pågående Yankeesmatch och dom tar sig en stilla svängom på vardagsrumsgolvet. Då rinner mina tårar, det är verkligen en fin scen. Scenen med tre generationer Douglas i en eka hör också till höjdarna.

Det finns som sagt en hel del som är bra med den här filmen även om den är ganska basal i sitt upplägg men det som jag bär med mig som det starkaste minnet av filmen är Alex och Rebeccas lägenhet som enligt mitt tycke och smak är det ULTIMATA boendet. Mixen av industrilokal, starka färger, konst, naturmaterial, leksaker och Ikea är en perfekt symbios och jag vill bo i den där lägenheten. Jag vill bo där. VILLVILLVILLVILLVILL. Men min vilja står och växer i skogen, jag vet och tills den inte gör det så tänker jag fortsätta drömma.  Nu vet jag i alla fall att mitt drömboende redan existerar.

Här finns filmen att hyra.

{ 6 comments… read them below or add one }

Movies - Noir december 20, 2011 kl. 20:35

Tveksamt om man någonsin kommer se denna, men jag gillar ju Kirk och Michael så omöjligt är det inte. Den har dock inte fått direkt bra kritik annars, men du tyckte den var helt ok så kanske kanske 😉 Kul hur som helst att du såg den, hur du nu valde att se den.

Svara

Fiffi december 20, 2011 kl. 21:03

Movies-Noir:
Om du ser den utan förväntningar så tror jag även du kommer tycka att det är en helt okej film, för stunden. Det som var roligt – och annorlunda – var familjekonstellationen 🙂

Jag valde den enbart pga Michael Douglas. Det var en film med honom som jag inte hade sett och då åtgärdade jag problemet 🙂

Svara

Movies - Noir december 20, 2011 kl. 22:02

Ok, låter bra. Ska försöka klämma in den i min oändliga att-se-lista 🙂

Svara

Sofia december 21, 2011 kl. 06:13

Jag kan inte bestämma mig för om filmens tema är modigt eller exploaterande 😉

Svara

Fiffi december 21, 2011 kl. 11:10

Sofia:
Jag räcker upp handen och röstar på modigt 🙂

Svara

Sofia december 25, 2011 kl. 09:29

Då går vi på den linjen

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: