THE WALK

Philippe Petite (Joseph Gordon-Levitt) är en excentrisk fransos som 1974 fick för sig att han skulle gå på lina mellan tvillingtornen på det då alldeles nybyggda World Trade Center i New York.

En sån jävla idiotidé kan man tycka, kanske till och med en dummare än att klättra upp på Mount Everest men precis som med Everest så gör sig vansinniga och till synes dödliga idéer i 3D. Jag var dessutom bra mycket mer svettig på handflatorna av att se The Walk än Everest, mest för att jag har väldigt svårt för höjder, såna ger mig svindel. Och att se The Walk var – faktiskt – värre för höjdskräcken än att åka Fritt fall på Grönan.

Regissören Robert Zemeckis har (väl?) i hela sitt yrkesverksamma liv legat i täten när gäller att utnyttja filmiska effekter på bästa sätt. Jag tänker på Roger Rabbit, på Tillbaka till framtiden-filmerna, på Forrest Gump (bara en sån liten grej som fjädern!) och på Cast away. Med The Walk tar han ett otroligt kliv (hehe) framåt vad gäller effekter som påverkar oss som tittar och för egen del tycker jag att det är PRECIS SÅHÄR 3D-tekniken ska användas. Jag skiter högaktningsfullt i 3D när det används för att skapa ”mer djup inåt i bilden”, jag vill känna det som att jag åker berg-och-dalbana när jag ser 3D-filmer och det gjorde jag nu. Alltså, verkligen.

Problemet med denna typ av effektbaserade ”vanliga” filmer (till skillnad mot ”ovanliga” eller vadå? Nej, jag menar till skillnad mot filmer med monster/robotar/transformerade bilar/rymdfarkoster, alltså filmer som handlar om påhittade saker) är att det blir ganska tröttsamt att titta på eftersom jag känner att hela filmen är gjord med hjälp av datorer och en green screen. Jag känner mig mer ”lurad” av den här typen av film än av till exempel Pacific Rim eller Godzilla. Jag vill ju tro att det är sant på riktigt och att skådespelarna levererar men jag vet helt ärligt inte i vissa scener om Joseph Gordon-Levitt ens var på inspelningsplatsen eller om han är datagjord. Samma typ av problem upplevde jag med Martin Scorseses film Hugo. Det blir liksom…too much.

Självklart är The Walk en godkänd film och självklart är dokumentären Man on wire som kom 2008 egentligen en bättre film men trots att filmerna handlar om exakt samma sak så känns det som att jag jämför körsbär med bananer. Se båda filmerna vettja!

Filmen:

3D-effekterna i World Trade Center-scenerna:

I avsnitt 5 av podcasten Snacka om film pratar jag och Steffo om The Walk och andra based-on-a-true-story-filmer (bland annat). Klicka här för att lyssna.