FILMÅRET 2005

Såhär lite lagom ett par veckor in i det nya året är det dags för ännu en årsbästalista. Denna gång är det filmåret 2005 som ska stötas, blötas, minnas och bedömas.

10. THANK YOU FOR SMOKING
(Regi: Jason Reitman)

Jag fick tipset att se Jason Reitmans satir över tobaksindustrin från Fripps filmrevyer-Henke och jag tror att det dels berodde på att han tycker det är en bra film och att han ville överbevisa mig om att Aaron Eckhart är en bra skådespelare (vilket jag inte tyckte – då). Tipset föll väl ut kan man säga. Jag tycker filmen är jättebra och Aaron Eckhart fick ett alldeles eget veckotema på bloggen så vad jag tycker om honom som skådis säger sig självt.

.

.

.

9.  KING KONG
(Regi: Peter Jackson)

Peter Jacksons version av King Kong är en väldigt lång film, alltså den är VÄLDIGT lång. Första tredjedelen är jätteseg, andra tredjedelen är det full-spätta-action-wow-wow-stora-djur-och-små-kladdiga-diton och tredje tredjedelen utspelar sig i New York och då blir det känslosamt så jag får svindel. Men även om filmen är toklång så behövs alla delarna för att filmen ska bli så bra som den är.

.

.

.8. DEN BÄSTA AV MÖDRAR
(Äideistä parhain, Regi: Klaus Härö)

Alla som någongång velat bli förälder, alla som är förälder, alla som kan sätta sig in i hur det är att vara en längtande människa, alla ni kommer tycka om den här filmen. Den gör ont, den gör ont så det onda stannar kvar men ibland är det precis det man behöver.

.

.

.

7.   VÄRLDARNAS KRIG
(War of the Worlds, Regi: Steven Spielberg)

Utan att skämmas säger jag detta: Världarnas krig är en av Steven Spielbergs bästa filmer. Och nu springer jag som en getingstucken bäver på hoppstyltor och gömmer mig under en sten.

.

.

.

6. INSTÄNGD
(The Descent, Regi: Neil Marshall)

Under tittningen av Instängd satt jag i min brors knä. Det har inte hänt varken förr eller senare.

.

.

.

5.  A HISTORY OF VIOLENCE
(Regi: David Cronenberg)

David Cronenberg är en filmskapare som är Woody Allens totala motsats. Där man med en Allen-film alltid vet vad man får där har man med Cronenberg ingen jävla aning alls. Det kan bli både bra och anus och allt däremellan. A history of violence är tillsammans med Eastern promises Cronenbergs mest ”normala” film, berättad från A till B utan övernaturligheter, dissekerade skalbaggar eller Robert Pattinson. Viggo Mortensen strålar.

.

.

.

4.BROKEN FLOWERS
(Regi:  Jim Jarmusch)

Ett av världens bästa soundtracks, en Bill Murray som är på vippen lika bra som i Lost in tramslation, ett knippe kvinnliga skådespelare som förgyller historien och Jim Jarmusch bakom regiklappan. En film som växer vid varje tittning.

.

.

.

3. HOSTEL
(Regi: Eli Roth)

En årsbästalista som denna är kanske det bästa exempel som finns på att betygen inte betyder allt när det häller hur väl man minns en film. Hostel fick en trea av mig första gången jag såg den och det var nästan fem år sedan. Skulle jag betygsätta den nu skulle den få betydligt högre men framförallt, Hostel är en film jag ofta refererar till, en film som gjort att min världsbild förändrats och fått mig rädd för att semestra i östeuropa.

.

.

.

2. WALK THE LINE
(Regi: James Mangold)

En rätt igenom superlyckad biopic om Johnny Cash och hans liv. Joaquin Phoenix och Reese Witherspoon blev nominerade till varsin Oscar och Reese vann välförtjänt sin.

.

.

.

1. BROKEBACK MOUNTAIN
(Regi: Ang Lee)

En given etta för mig detta år. Supergiven. Ang Lees cowboykärleksepos om Ennis Del Mar och Jack Twist är ett av filmhistoriens finaste och hur många gånger jag än ser filmen berör den mig på samma sätt, lika starkt, ja kanske till och med starkare nu eftersom Heath Ledger inte längre finns.

Bubblare: A bittersweet lifeTolken, Komplett galen, Nio liv, Capote och Tjenare Kungen.

Det är fler filmbloggare som skriver om 2005 idag. Vad tycker dom, vilka är deras favoritfilmer? Klicka på länkarna och se efter.

Jojjenito

Rörliga bilder och tryckta ord

Filmitch

Fripps filmrevyer

Movies-Noir

Spel och film

Flmr

The Nerd Bird

We could watch movies

INSTÄNGD

Det här är en film för dig som behöver känna tacksamhet över att du har ett fönster du kan öppna.
Det här är en film för dig som tar dina lungor och dina ben för givna.
Det här är en film för dig som vill kunna säga ”men det är ju bara på film” och faktiskt på riktigt erkänna att du varit bajsnödig till döds om så inte varit fallet.

Instängd handlar om en grupp tjejer som är så långt ifrån Sex and the city man kan komma. Dessa sex tjejer är våghalsiga och äventyrslystna och åker definitivt inte en weekend till Paris eller Bermuda för att bonda – dom beger sig till Appalacherna för att utforska ett grottsystem.

En av gruppens tjejer miste sin man och dotter i en olycka för precis ett år sedan och det här är första resan dom gör tillsammans sen dess.

Precis när dom tagit sig ner i grottan faller ett stenblock ner. Dom är fast i grottan, ingen vet var dom är och nu måste dom tillsammans hitta en ny väg ut – för att någonsin komma ut.

Det är mörkt, det är trångt, det är otäckt. Har man inte anlag för klaustrofobi så kommer det som ett brev på posten. Miljöerna är helt galet bra gjorda, speciellt med den blygsamma budget regissören hade. Med lite kosing tvingas kreativiteten fram och i denna film kryllar det av annorlunda filmlösningar och nya grepp.

Framförallt är det extremt befriande att se tjejer – kvinnor – som kan själva. Dom väntar inte på att bli räddade, dom räddar. Dom skriker inte ”iiiiiii” så fort något läskigt händer eller att dom slår sig. Det här är tuffisar med skinn på näsan och jag gillar det! Jag gillar det som fan.

Jag har en bror som är två år yngre än jag. Jag satt inte i knä på honom när vi var små, då hade jag krossat hans klena ben. Men, när vi tillsammans såg denna film hemma hos honom så satt jag uppkrupen i hans knä och jag var totalt likgiltig ifall hans knäskålar gick ur led eller inte. Jag var rädd. Rädd nåt så inihelvete rädd.