Som en liiiiiten andningspaus i oscarsnacket, här kommer veckans lista.
5. En riktig hästrulle.
Idag har den sämsta filmen från 2011 biopremiär. Om du älskar hästar men kanske inte film så mycket då är det helt okej, gå och se den. Alla andra måste kunna hitta något bättre att göra i 2 tim och 27 minuter av sitt liv än att se ett skrattretande dåligt hästdrama.
Har du inget bättre för dig, finns det ingen film du hellre vill se, har du provat KBT?
4. Tysk kronjuvelshumor
Förra årets kanske sämsta svenska film Kronjuvelerna har fått ett hedersomnämnande på Berlin Filmfestival. Jag skrattade tunntarmarna ur mig när jag läste det och undrar hur jurymedlemmarna hade formulerat sig om dom sett julkalendern från 1981, Stjärnhuset med Johannes Brost och Sif Ruud. Det hade sannorlikt resulterat i snigelspår runt hela Brandenburger Tor.
Detta sagt om Kronjuvelerna: ”Friendship, love, family, the divide between poor and rich, disabilities and sickness were only a few of the themes flowing effortlessly into one another in this complex and many-layered Film. The fairytale style does not in any way detract from the dramatic sequence of events. The great acting brought forth the entire spectrum of emotions, from which the audience had no escape. This film touched us deeply. A real masterpiece!”
3. Babyfaces.
I bakvattnet av rädslan att bli gammal och skönhetsoperationer finns skådespelarna som alldeles naturligt stannat i växten rent utseendemässigt. Det kan säkert ha sina förtjänster men jag ser det som rent omöjligt att se dessa (oftast) män som karaktärsskådespelare.
Johan Widerberg, Jakob Eklund och Björn Kjellman är tre svenska exempel, Johnny Depp, Michael J Fox (fram tills att sjukdomen blev lite för tärande) är två amerikanska, för att inte tala om The Most Babyish Face Of Them All: Leonardo DiCaprio.
Att han är duktig säger jag ingenting om, han funkar fint i många filmer men att se honom som J. Edgar Hoover med sminkkakor tjocka som kexchoklad är ett skämt. (Recensionen i sin helhet kommer på tisdag)
När välgjorda biopics får mig att skratta mer än till Scary movie så är någonting väldigt fel och felet med J. Edgar stavas Leonardo DiCaprio.
2. Filmbloggarträff.
Svenska filmbloggar är inte bara schysst uppdaterade, välskrivna och drivna av trevligt folk, nej inte nu längre. Svenska filmbloggare har nämligen tagit ett steg längre än att sitta bakom tangentbordet, tycka smartigheter och tänka ut filmiska formuleringar, vi träffas och pratar film – på riktigt, ögon mot ögon!
Säga vad man vill om internet, mejlande och kommenterande men det är få saker som klår fysiska möten. Är du filmbloggare och vill vara med i vår irl-grupp Filmspanarna? Mejla mig. Vi har nästa sammankomst redan imorgon.
1. Oscarsgalan
På söndag, eller rättare sagt natten till måndag, smäller det. Priser ska delas ut till rätt filmer, till rätt och fel skådisar, Billy Crystal ska roa och jag ska liveblogga hela natten igenom OCH vinnaren i min Oscarstävling ska koras framåt morgontimmarna.
Om det ska bli kul? JAAAA! Jag är laddad och taggad och inspirerad och lite transpirerad. Det här är årets filmiska höjdpunkt, på många sätt. Wiiihiii!
