WILD TALES

Mycket konstigt har jag sett på film i mina dar men jag har aldrig förut sett en man bajsa på en bilruta. Ibland räcker det med något så simpelt som detta för att en film ska få ett konstnärligt mervärde i mitt huvud. Eller kreativt mervärde kanske snarare för så värst konstnärligt var det inte. Ganska äcklig faktiskt. Vilka kluttar sen!

I lördags skulle Filmspanarna ha sett Chappie, det hade Sofia bestämt sedan länge.  Men SF ville annorlunda och gjorde ett visningsschema där Chappie endast gick på kvällstid så det sprack. Tyvärr. Jag hade gärna sett Chappie. Robotar är fina.

Plan B blev den argentiska filmen Wild Tales, en av årets Oscarsnominerade Bästa utländska film-filmerna. För egen del kändes det som en riktigt bra Plan B, jag hade hört mycket gott om filmen och det kändes lite spännande att se en film från Argentina som beskrivits som en blandning av Almodovar och Tarantino. Det finns sämre regissörer att jämföras med.

Wild Tales är en episodfilm. En kortfilmsfestival i koncentrerad form om man så vill. Sex kortfilmer som – i min tolkning – handlar uteslutande om hämnd och med mest fokus på kränkta män i diverse fordon. Bortsett från en ilsk servitris, en kvinnlig kock med förkärlek för råttgift och en nybliven men inte helt stabil brud är enkom män i huvudrollerna. Män i kostym. Förfördelade män. Missförstådda, svikna, förbannade karlar. Alltså förbannade som i betydelsen arga.

Dessa sex episoder är av verklig skiftande kvalitet. Några är på gränsen till sömnpiller, ett par är riktigt bra och en – den med den bajsande mannen – är SUVERÄN! Just den sistnämnda delen påminner mig mycket om Quentin Dupieux filmer och om jag ska betygssätta filmerna i filmen är den en solklar 5/5.

Det som förhöjde hela filmupplevelsen ett extra snäpp för mig var att jag aldrig kände att jag kunde avkoda filmen. Jag visste inte vad jag skulle få se och hur skruvade episoderna kunde/skulle vara vilket är en av dom stora fördelarna med att se film från länder jag vanligtvis inte ser filmer ifrån. Så jag är riktigt nöjd med Sofias val trots baconchipsmarodör på raden framför och tre plusgrader i salongen.

 

.


Vad tycker filmspanarvännerna om Wild Tales? Kolla in deras bloggar.

Rörliga bilder och tryckta ord

Filmitch

Jojjenito

Movies-Noir

Har du inte sett den?

Fripps Filmrevyer

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA FILM

American Sniper

En film jag finner tveksam på många plan samtidigt som jag tycker den är välgjord och välspelad. Jag tror jag skulle må illa om den vann men å andra sidan, no chance in hell att den gör det. Att den är nominerad känns enbart som ett politiskt statement till resten av världen.

.

.

.

Birdman

Annorlunda, kreativ, fri, välspelad och med sjukt enerverande häst-speed-jazz i bakgrunden. Jag gillade Birdman man jag gillade den inte megamucho. Sådär lite lagom liksom, sådär att den slår över på en fyra och håller sig där utan vobbel.

.

.

.

Det här var en ytterst sällsam upplevelse. På nåt sätt kändes det som att se sitt eget vanliga liv spelas upp på stora vita duken. Ett ordinärt liv, inget annorlunda mot många andras. Föräldrar som förändras mer till det yttre än det inre, barn som växer upp, åren går. Ellar Coltrane gick från barn till vuxen på tre timmar, en studie i nostalgi, realitet och i viss mån dödsångest. Åren går så fort!
.
.
.
.
.
.
.
När jag känner det där lyckliga pirret i magen till en film när eftertexterna rullar, den där känslan att jag vill lösa en biljett till och gå tillbaka in i salongen igen, det pirret är Det Bästa jag vet. I ärlighetens namn dyker nämnda pirr oftast upp när jag som minst anar det, när förväntningarna är så låga att fryspunkten är nådd och jag har garden helt nere. Att en film av Wes Anderson skulle få mig att känna mig alldeles kär är egentligen en omöjlighet men i filmens värld är ingenting omöjligt. En visuell gottepåse är vad det är trots att gottepåse kan vara ett av svenska språkets mest otäcka ord.
.
.
.
.

.
.
En biopic är sällan bättre än sin huvudrollsinnehavare och The Imitation Game är inget undantag. Benedict Cumberbatch gör hela filmen tycker jag, plus en både smart och putslustig dialog, i alla fall bitvis.
.
.
.
.
.
.
.
Selma
.
Precis som det står på affischen – Coming soon. Selma kommer inom kort upp på svenska biografer och jag har inte sett den än, alltså kan jag inte uttala mig. Det jag däremot kan gissa mig till är att den inte har någonting med vinsten att göra.
.
.
.
.
.
.
Som sagt, en biopic är inte bättre än sin huvudrollsinnehavare och Eddie Redmayne är jättebra i rollen som Stephen Hawking. Det finns egentligen ingenting att klaga på med filmen, den är fin och bra på alla sätt och vis men den når inte fram till mig, inte känslomässigt.
.
.
.
.
.
.
.
.
Jag tycker det är jättekul för filmens skull att den blivit nominerad som Bästa film. Det borde göra susen vad gäller intäkter och uppmärksamhet och jag tycker det är toppen, Whiplash förtjänar alla hyllningar den kan få.
.
.
.
.
Om jag fick bestämma och drömma skulle dessa filmer vara nominerade för Bästa film:
.
The Grand Budapest Hotel
Interstellar
Nightcrawler
Whiplash
Boyhood
Birdman
Calvary
Wild
.
Nu fick jag varken bestämma eller drömma så jag tänker heja på Boyhood (den troliga) och Whiplash (underdoggen) men jag tror helt ärligt att Birdman kommer att vinna. Eller Boyhood. Det är 50/50 där.
.
Movies-Noir skriver om Bästa film här. Imorgon kl 06 kommer mitt inlägg om Bästa Originalmusik och kl 12 läggs Fiffi blogs Oscar upp. Då kan du skriva in din mejladress i en liten ruta för att få ett påminnelsemejl strax innan livebloggningen drar igång.
.
.

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA REGI

Alejandro González Iñárritu – Birdman
.
Det här är andra gången herr Iñárritu är nominerad för Bästa regi. Förra gången var 2006 med Babel och nu är det dags med en annan film som börjar på B (det måste ha varit kantboll för Biutiful också). Även om Birdman inte var en av mina favoritfilmer från 2014 så måste jag ge Iñárritu cred för att ha lyckats förnya filmmediet på ett rätt härligt sätt. Nomineringen är solklar, självklar och hundraprocentigt värdig.
.
.
.
Richard Linklater – Boyhood
.
Om jag ger Alejandro González Iñárritu cred för förnyelsen med Birdman måste jag rimligtvis göra detsamma med Richard Linklater och hans film som börjar på B: Boyhood. Att bara komma på tanken att filma en och samma film under tolv års tid är en sak, att få ett filmbolag med i båten är en annan. Att behålla skådespelarna sugna och på under alla år är en tredje. Att få biopubliken med sig är en fjärde och att få priser för filmen en femte och själva gelehallonet på mjukglassen. I mina ögon är han extremt värd både en nominering och att vinna.
.
.
.
Bennett Miller – Foxcatcher
.
Precis som Alejandro González Iñárritu var Bennett Miller nominerad för Bästa regi redan 2006 och i Millers fall gällde det filmen Capote. Båda fick för övrigt se sig besegrade av Ang Lee för Brokeback Mountain. 2011 var Miller på tapeten med en annan Oscarsnominerad sportrelaterad film, nämligen Moneyball. Är det hans grej det här, biopics? Tredje filmen, tredje biopicen. Rimligtvis borde han inte ha sucken av en chans på vinst i år.
.
.
.
Wes Anderson – The Grand Budapest Hotel
.
Det här är Wes Andersons första Oscarsnominering för Bästa regi men den sjätte nomineringen totalt. I mina ögon är The Grand Budapest Hotel för Wes Anderson vad Midnight in Paris var för Woody Allen. Just som man inte tror att han kan göra nåt mer/bättre/större/intressantare så säger det BADABOOM så kommer det nåt som är så jävla mycket bättre än det mesta han gjort. Bara det att han gjort en film som gjorde mig helt begeistrad, jag som inte ens gillar hans filmer. High five, Wes! Den här nomineringen är du mycket väl värd!
.
.
.
Morten Tyldum – The Imitation Game
.
Vad normannen Morten Tyldum har i detta startfält att göra vete fåglarna men här är han i alla fall. Efter succén med Huvudjägarna fick han chansen att åka till Hollywood och sure, The Imitation Game är en habil film, okej i alla dess delar men någon Oscarsnominering för Bästa regi borde den – han – rimligtvis inte ha fått. Sätter du en spänn på Morten Tyldum på söndag borde du få en miljard tillbaka.
.
.
.
Att Christopher Nolan inte finns med bland dom nominerade är en SKYMF mot i princip allt och alla jag kan komma på. Att regissera en film som Interstellar kan inte vara ett dugg enklare än att regissera till exempel Gravity och den fick Alfonso Cuarón en Oscarsstatyett för förra året. Jag tycker även att Damien Chazelle borde ha haft en given nominering för Whiplash.
.
Men livet är inte rättvist och jag tror Iñárritu kommer vinna för det är mycket mer PK-coolt att gilla den upphaussade Birdman än det ”vanliga” dramat Boyhood. Men jag hoppas på Richard Linklater i år, han får min hjärteröst.
.
Alla år jag gjort dessa sammanfattningar har jag roat mig med att räkna ut medelåldern för de nominerade regissörerna. 2012 var den 62,2 år, 2013 56,4 år, 2014 var den 55,6 år och i år är den 50 år prick. En rasande fart nedåt alltså!
.
Vad tycker Movies-Noir om denna kategori? Klicka här för att komma till hans inlägg. Imorgon kl 06 kommer mina tankar om Bästa film.
.
.
.
.

Fredagsfemman #159

5. Sugen på Blade Runner-frulle på söndag?

Om det inte vore som så att jag fixar tårtkalas på söndag hade jag mer än gärna befunnit mig på Bio Rio för frukost och visning av Blade Runner. Jag tycker det är otroligt mysigt med biografer som visar även lite äldre film. Mer sånt. Vem blir den första som visar Det stora blå?

.

.

.

4. Bloggpanelen

Tjohooo, det är fredag, alltså är det Bloggpanelsdags på MovieZine! Idag är det undertecknad samt Surskägget från film4fucksake och Absurd Cinema/Except Fear-Jimmy som får våra fiskar varma med spännande frågor som kräver svar. Som vanligt läggs länken upp här när panelinlägget är upplagt på sajten (på eftermiddagen).

.

.

.

3. The Drop på bio

Tom Hardy is in da house! Halleluja! Idag har The Drop biopremiär, en sevärd film på många sätt. Det blev James Gandolfinis sista film och filmen där Noomi Rapace och Tom Hardys (om den nu är sann?) romans tog fart. Jag har skrivit om filmen här. Seså, hasa iväg till bion nu och haka på Tom Hardys ååååååår!

.

.

.

2. Fiffi blogs Oscar

På söndag är det dags att för fjärde (eller är det femte??) året på raken liveblogga mig igenom hela Oscarsgalan – med sällskap av dig om du vill. Klicka in dig på bloggen någon gång efter klockan 12 på söndag så kan du fylla i din mejladress och få en liten påminnelse om när livebloggeriet drar igång, tre timmar innan, nån timme innan, eller en kvart innan, it´s up to you. Rekordet är 42 personer som är mer eller mindre aktiva på chatten samtidigt och strax över hundra inaktiva som ”bara” är med och läser. Oavsett hur många vi blir i år så ska det bli SÅ KUL! Kommer du hänga med?

.

.

.

1. Cirkelnträffen

Vi som är med i Filmspanarna har det alltid bra men ibland har vi det bättre än annars. Imorgon har vi satt in en extra filmspanarträff med anledning av att den största svenska snackisfilmen i mannaminne nyligen haft premiär. Jag pratar såklart om Cirkeln. Vi ska se den och vi ska framförallt prata om den efteråt. Dagen till ära får vi nämligen tillskott på träffen av ingen mindre än Sara Bergmark Elfgren herself! Så kul! Vet du inte vem det är får du googla. Och skämmas. Trevlig helg!

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL

Marion Cotillard — Två dagar, en natt
.
En panikslagen arbetslös belgisk kvinna knackar dörr för att få sina arbetskamrater av avstå årsbonusen och därmed själv på chansen att behålla sitt själv. Marion Cotillards närvaro är alltid ett mervärde för en film och så även här. Men det räcker inte.
.
.
.
Felicity Jones — The Theory of Everything
.
När det görs en påkostad biopic om en av världens ballaste personligheter, Stephen Hawking, görs den med frun Janes biografi som grund och med frun Jane i centrum. Felicity Jones gör sin roll bra men jag retar mig på att hon inte åldras i filmen. Bra är helt enkelt inte nog när en Oscarsstatyett finns inom räckhåll.
.
.
Julianne Moore — Still Alice
.
Still Alice handlar om Alice Howland, en lingvistikprofessor som drabbas av Altzheimer. Det är – kors i taket – ingen biopic. Julianne Moore har alltså fått en Oscarsnominering för att hon gestaltar en sjuk person som inte funnits i verkligheten vilket är en bedrift i sig. Att hon dessutom är LYSANDE i den här filmen är föga förvånande men inte desto mindre härligt att se. Julianne Moore är i mina ögon en av världens modigaste skådespelare.
.
.
.
Rosamund Pike — Gone Girl
.
Okej, nu ska jag vara snäll. Rosamund Pike är inte det sämsta med Gone Girl men hon är heller inte så outstanding att hon förtjänar en Oscarsnominering. Nej, herregud, nej.
.
.
.
Reese Witherspoon — Wild
.
Till skillnad mot fröken Pike här ovan är Reese Witherspoon det bästa med Wild. Hon är det ENDA med Wild. Hon ÄR Wild. Reese Witherspoon spelar Cheryl Strayed i filmen som är baserad på Cheryl Strayeds memoarer. En biopic alltså. Wohoooo så UNIKT i detta sammanhang.
.
.
.
.
I det här gänget finns det – som jag ser det – två supertotalt jättevärda vinnare: Julianne Moore och Reese Witherspoon. Trots att jag inte tycker att alla nominerade verkligen borde vara där kan jag inte – hur mycket jag än klurar – hitta någon mer värdig kombatant. Jennifer Aniston för filmen Cake skulle kunna vara en, Essie Davis för The Babadook en annan men jag vet inte… det STÖR MIG att det inte finns fler kvinnliga – intressanta – huvudroller bra nog för att Oscarsnomineras.
.
Movies-Noirs tankar om denna kategori kan du läsa här. Imorgon kl 18 skriver jag om nomineringarna för Bästa regi.
.
.

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL

Steve Carell — Foxcatcher
.
Att ha huvudrollen i en biopic, vara sminkad (ibland) intill oigenkännlighet och samtidigt vara porträttlik den verkliga person skådespelaren är satt att gestalta, det känns som den ultimata formeln om man suktar efter en Oscarsnominering. Att komikern Steve Carell skulle kunna komma i närheten av en Oscarsstatyett förvånar kanske många men samma sekund som han fick rollen som brottningsentusiasten och multimiljonären John E. du Pont borde man ha fattat att denna nominering är en lågoddsare. Men en lösnäsa gör ingen vinst, det är sen gammalt.
.
.
.
Bradley Cooper — American Sniper
.
Förra året var Bradley Cooper Oscarsnominerad för sin roll i den mediokra filmen American Hustle. Han var betydligt bättre än filmen. I år är han nominerad för den tveksamma filmen American Sniper. Ännu en biopic såklart och Bradley har gått upp en hel del kilon i vikt för att fixa rollen som supersnipern Chris Kyle. Han är betydligt bättre än filmen. Anar jag en Bradley-trend här?
.
.
.
Benedict Cumberbatch – The Imitation Game
.
Alan Turing var en hjälte, därom finns ingen tveksamhet. Att det bör göras en biopic om honom är en självklarhet. Att han förtjänar att porträtteras av en skådespelare av Benedict Cumberbatch kaliber är givet. Benedict gör Turing rättvisa med nån form av mun-läpp-protes och allt. Synd bara att filmen inte blev mer helgjuten.
.
.
.
Michael Keaton — Birdman
.
Michael Keaton är ett undantag i årets nomineringsfält. Han är den ende som inte spelar någon annan, någon verklig person, samtidigt är han kanske den verkligaste av dom alla eftersom  det känns som att han spelar….sig själv. Birdman känns som en roll skriven för den gamle Batman himself och det är klart att Keaton gör det bra. Han gör det jättebra.
.
.
.
Eddie Redmayne — The Theory of Everything
.
Vid en snabb genombläddring i hjärnan av kända människor intressanta nog att göra en biopic om kommer Stephen Hakwing lätt hamna på topp-tio. Om samma genombläddring istället handlar om vilka biopicroller som skulle vara absolut svårast att spela skulle Stephen Hakwing hamna på topp-tre, kanske till och med på första plats. Därför är det lätt att se vilket otroligt arbete Eddie Redmayne gör i den här filmen. Han får mig att stundtals glömma att han är Eddie Redmayne, till och med det.
.
.
.

Det är ett OVANLIGT starkt år för manliga huvudroller. Dessa fem män förtjänar verkligen sina nomineringar men jag tycker samtidigt att FYRA män, fyra extraordinära skådespelarprestationer, är oförtjänt bortglömda i år. Jake Gyllenhaal som Lou Bloom i Nightcrawler, Matthew McConaughey som Cooper i Interstellar, Robert Downey Jr som Hank Palmer i The Judge och Brendan Gleeson som Father James i Calvary. Hade någon av dessa filmer varit biopics hade denna kategori sett helt annorlunda ut i år.

Vem kommer vinna på söndag natt då? Michael Keaton, jag är hundra procent säker på det. Visst skulle jag gärna se både Steve, Bradley och Benedict vinna en Oscar men jag är övertygad om att dom inte kommer göra det i år, det är fel filmer. Eddie är underdoggen, den ende som kan ge Keaton en match, men jag tror han är chanslös. Det här är Keatons år.

Movies-Noirs tankar om årets manliga huvudroller hittar du här. Imorgon kl 18 presenteras Årets kvinnliga huvudroll.
.
.

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA KVINNLIGA BIROLL

Patricia Arquette — Boyhood
.
Det är alltid roligt att få upp ögonen för skådespelare jag inte har någon särskild relation till. Patricia Arquette har i min värld – fram tills nu – varit en jaha-skådis, någon jag har sett i massvis med filmer men egentligen aldrig tyckt varken bu eller bä om. Inte bra, inte dålig, ingenting liksom. Boyhood blev som en Patricia Arquette-pil rätt in i mitt hjärta, jag tycker jättemycket om henne nu. Wow!
.
.
.
Laura Dern — Wild
.
Den här nomineringen är heeeelt obegriplig och beviset för vilket svagt år det är för just denna kategori. Laura Dern är med så minimalt lite i Wild och när hon är med tycker jag inte hon är något speciellt. Jag har inget mer att tillägga så jag går vidare.

.

.

 

Keira Knightly — The Imitation Game
.
Och nu tänker jag hänvisa till texten här ovan och helt enkelt gå vidare innan det blir hardcore-smutsigt här.
.
.
.
.
Emma Stone — Birdman
.
Vilken härligt skriven karaktär, perfekt för Emma Stone! Här fick hon lite andra saker att bita i än i dom andra två filmerna hon gjorde 2014 (The Amazing Spider-Man 2 och Magic in the Moonlight) men vilken roll hon än spelar så gör hon det otroligt bra. Scenerna i Birdman med Emma Stone i bild är magiska tycker jag.
.
.
.
.
Meryl Streep — Into the Woods
.
Den här nomineringen känns som ett avsnitt av den gamla SVT-humorserien ”Har du hört den förut?”. Tradigt så man dör. Kan Meryl Streep visa sig på film UTAN att bli Oscarsnominerad?
.
.
.
.
Stora delar av denna kategori känns just i år som pytt-i-panna. Gamla rester som kryddats till i ett försök att bli nåt annat än det egentligen är. Tyvärr måste jag tillägga. Det är synd, det är tragiskt, det är väl SJÄLVA FAN att det inte finns fler bra skrivna, spännande kvinnliga biroller! Jessica Chastain och Anne Hathaway kunde mycket väl ha blivit nominerade istället för Dern och Knightley även om jag tycker att det bara var Matthew McConaughey av Interstellar-rollerna som var riktigt jävla bra. Jessica Chastain hade även förtjänat en nominering för The Disappearence of Eleanor Rigby:Them samt givetviiiiiis Rene Russo för Nightcrawler. Hur fan kunde juryn missa Rene Russo???
.
Äh! Hur jag än vrider och vänder på det så är denna kategori inte det minsta spännande i år. Det står mellan Patricia Arquette och Emma Stone och jag kommer jubla vem av dom som än vinner. Mitt hjärta röstar dock på Patricia, Emma Stone kommer få så många fler chanser på en statyett.
.
Movies-Noir presenterar också dom kvinnliga birollerna på sin blogg idag. Här hittas hans inlägg. Imorgon kl 18 presenteras kategorin Bästa manliga huvudroll.
.
.

INFÖR OSCARSGALAN: BÄSTA MANLIGA BIROLL

Robert Duvall — The Judge
.
Innan jag hade sett The Judge trodde jag att Robert Duvalls nominering var ännu en av dom där gäääääsptråkiga hej-och-tack-för-lång-och-trogen-tjänst-nomineringar som man så ofta ser (typ Bruce Dern förra året). Det är givetvis jättekul – på ett helt oironiskt sätt – att äldre skådisar får välförtjänt uppmärksamhet innan som fejdar förbi i en svartvit bild till sorgsam musik i galans obligatoriska in memoriam-inslag men det underlättar ju om dom bjussar på lite av en uppvisning i filmen och inte ”enbart” är…..gamla.
.
Robert Duvall är äckligt bra i The Judge. Han förtjänar sin nominering till hundra procent. Och har du inte sett filmen – gör det. NU!
.
.
.
Ethan Hawke — Boyhood
.
Ethan Hawke surfar lite på samma typ av våg som Matthew McConaughey. Han blir helt enkelt bättre och bättre med stigande ålder. I Boyhood känns det som att han till mångt och mycket spelar sig själv och den känslan förstärks säkerligen av att han åldras tolv år inför våra ögon, tolv riktiga år alltså, inte tolv påsminkade-rynkor-år.
.
Jag tycker Ethan Hawke förtjänar sin nominering men rimligtvis borde han inte ha sucken av en chans att vinna i år.
.
.
.
Edward Norton — Birdman
.
Visst är Birdman mycket av Michael Keatons enmansshow (och kanske klipparens) men birollerna i filmen bör verkligen inte förringas. Okej att Edward Norton ser ut som Sean Penn på bilden (och typ har seriefigurer på kallingarna, woop! woop!) men den typen av karakär/rollfigur/whatever han spelar är verkligen något helt nytt även för att vara Edward Norton som normalt sett är en kameleontskådis.
.
Om Edward Norton vinner eller inte beror enbart på om juryn vill slam-dunka Birdman till galans stora vinnare.
.
.
.
Mark Ruffalo — Foxcatcher
.
Härliga Mark Ruffalo som extremt trovärdig brottare är skäl nog att se Foxcatcher. Att Channing Tatum egentligen borde vara nominerad han också (för samma film) är en annan femma.
.
.
.
J.K. Simmons — Whiplash
.
Moooookej, nu snackar vi uppvisning här! J.K Simmons är snubben som fastnat i birollsfacket men hans namn får alltid min mage att fjärilshoppa till lite extra när det dyker upp i förtexterna. Det intressanta med den här mannen är att det alltid känns som att han spelar sig själv men bara får chans att visa en sida av sin personlighet i taget och han spelar väldigt ofta pappa, familjefar. Här är han något helt annat. Här är han Fletcher. Trumslagar-fascist-Fletcher.
.
.
.
Jag har ingenting negativt att säga om nomineringarna, alla fem är värdiga vinnare men det finns bara EN vinnare för mig: J.K. Simmons. Jag hoppas verkligen att han kommer att vinna dels för att han förtjänar att få en spotlight riktad mot sig på riktigt nu och dels för att en vinst kommer ge uppmärksamhet till filmen – och DET förtjänar filmen!
.
Även Movies-Noir har skrivit sina tankar om dom manliga birollerna idag, här finns hans inlägg. Imorgon kl 18 presenteras nomineringarna till Bästa kvinnliga biroll.
.
.

Fredagsfemman #158

5. NICKEL!

Förpackningen ser inte ut såhär längre men det är preciiiiis lika gott. Aldrig förr har en smak fått mig att mentalt transformeras tillbaka till barndomen som den första sockerchocken mot tungan av den svarta biten i Gammaldags blandning. Jag vill typ gripa tag i handbromsen och stoppa tiden, alternativt ännu en Nickel i munnen. Jag är ÖVERLYCKLIG över att ha tillgång till ett helt stash. Ett Nickel-stash.

.

.

.

4. Nedräkning inför Oscarsgalan

Nästa vecka börjar nedräkningen inför Oscarsgalan här på bloggen. Varje dag klockan 18 kommer på sedvanligt manér några av dom viktigaste kategorierna presenteras och jag får chans att dryfta och lyfta mina egna tankar om dom nominerade, missade höjdare som hamnade utanför, vad jag hoppas och tror. På morgonkvisten dyker det upp vanliga filmrecensioner precis som det brukar göra. Jo du, förresten, glöm inte att vara med i Oscarstävlingen! Här är länken direkt dit.

.

.

.

3. Bloggpanelen

Because I´m back… from outer space… Ja det är jag. Idag är jag tillbaka i Bloggpanelen på MovieZine igen och denna gång tillsammans med *ta-daaah* David från Filmmedia och Niklas från filmpodden Den perfekta filmen. Vi kommer bland annat ge vår syn på The Fast and the Furious-franschisen samt tipsa om perfekta Alla hjärtans dags-filmer (och filmer man bör undvika). Och okej, det blir lite tankar om 50 shades of Grey också.  Här läggs länken upp när inlägget finns att läsa.

.

.

.

2. Arne Dahl is back!

Jag är inte sådär jätteförtjust i svenska deckarserier som prenumererar på våra kanaler på söndagskvällar (verkligen inte dom på TV4) men det finns ett stort undantag: Arne Dahl! Söndagar klockan 21 satt jag som klistrad när dom tidigare avsnitten sändes för ett par år sedan och nu är det dags för en ny säsong med samma sändningstid. Denna gång får vi klara oss utan Matias Varelas närvaro men det ska nog gå bra när Malin Arvidsson, Magnus Samuelsson, Vera Vitali, Niklas Åkerfelt, Shanti Rooney och dom andra är tillbaka. Jag har svårt att tänka mig en bättre avslutning på veckan än detta – och en bättre tjuvstart på veckan som komma skall.

.

.

.

1. Alla hjärtans dag med Filmspanarna

Jag skulle hämta ut biobiljetten till morgondagens filmspanarfilm. Det står jättemånga människor i kö och jag kan inte hämta ut biljetten i biomaten för jag ska betala med mina bioklubbspoäng (FIXA DETTA SF!!!!) vilket visade sig inte gå eftersom ”poängen inte gäller på Grand”. Suck. Nåja. När jag kommer fram till kassan frågar kassören om det är rätt dag och film.

En biljett till Fifty shades of Grey? Den 14:e?

”Auhhhmmm. Ja. ”

SKA DU GÅ ENSAM? PÅ FIFTY SHADES OF GREY? PÅ ALLA HJÄRTANS DAG??????

*gulp*

Jag iddes inte förklara att nästan hela den bokade raden på biografen är mina vänner så nej herr SF-kassör, jag är inte sååååå FOREVERJÄVLAALONE som det verkar. Vi är många som ska se den här filmen imorgon. Så det så. Håll koll efter filmspanarbloggarna på onsdag, då recenserar vi den. Det kan gå preciiiis hur som helst det här.

.

.

TÄVLING: VEM VINNER ÅRETS OSCARS?

Den årliga gissa-Oscarsvinnare-tävlingen är här! Hör jag applåder och visslingar?

Oscarsgalan går av stapeln söndagen den 22 februari och tävlingen är öppen fram till 23:59 just denna dag. Bara någon vettig TV-kanal får tummen ur och sänder galan kommer jag givetvis att liveblogga hela natten precis som vanligt och även uppdatera med tävlingsresultat under galans gång.

Det du behöver göra är detta:

1. Gissa vinnarna i kategorierna nedan

2. Skicka svaren till fiffi@fiffisfilmtajm.se och märk mejlet med Oscars.

3. Den som i det snabbast inskickade mejlet lyckats pricka in flest rätta gissningar vinner ett av mig noga utvalt filmpaket. Om två personer gissar precis lika vinner alltså den som skickade in tävlingsmejlet först.

4. Nyfiken på filmpaketet?  I år har jag frångått principen att enbart ha med oscarsfilmer, i år blir det helt enkelt fem KALASFILMER! Filmpaketet består av Drive (Bly-ray), The Place Beyond the Pines (Blu-ray), En enda man (Blu-ray), Enemy (DVD) och Rocky IV (Blu-ray).

.

Här är kategorierna som du måste gissa vinnarna i för att vara med i tävlingen.

Bästa film

.
.
.
.
Bästa regi

Alejandro González Iñárritu – Birdman
Richard Linklater – Boyhood
Bennett Miller – Foxcatcher
Wes Anderson – The Grand Budapest Hotel
Morten Tyldum – The Imitation Game
.
.
.
.
Bästa manliga huvudroll

Steve Carell — Foxcatcher
Bradley Cooper — American Sniper
Benedict Cumberbatch – The Imitation Game
Michael Keaton — Birdman
Eddie Redmayne — The Theory of Everything
.
.
.
.
Bästa kvinnliga huvudroll

Marion Cotillard — Två dagar, en natt
Felicity Jones — The Theory of Everything
Julianne Moore — Still Alice
Rosamund Pike — Gone Girl
Reese Witherspoon — Wild
.
.
.
.
Bästa manliga biroll

Robert Duvall — The Judge
Ethan Hawke — Boyhood
Edward Norton — Birdman
Mark Ruffalo — Foxcatcher
J.K. Simmons — Whiplash
.
.
.
.
Bästa kvinnliga biroll

Patricia Arquette — Boyhood
Laura Dern — Wild
Keira Knightly — The Imitation Game
Emma Stone — Birdman
Meryl Streep — Into the Woods
.
.
.
.
Bästa originalmusik

The Grand Budapest Hotel – Alexandre Desplat
The Imitation Game – Alexandre Desplat
Interstellar – Hans Zimmer
Mr. Turner – Gary Yershon
The Theory of Everything – Jóhann Jóhannsson
.
Lycka till!
.
.