Fredagsfemman # 100 – Hundra veckor, hundra listor. Det var lätt att hitta fem fel.

5. Filmer att se fram emot….eller inte

När jag skrev ihop Fredagsfemman # 47, den sista under 2012, skrev jag om filmer att se fram emot. Almodóvars nya (Kära passagerare), Soderbergs nya (Side Effects) och Dark Skies. Jag har sett många bra filmer under 2013 men ingen jag såg fram emot känns särskilt viktiga nu. Idéer på pappret kan ibland vara bättre än förverkligade sådana.

.

.

.

4. Man ska aldrig såga någon osedd

I Fredagsfemman # 10 sågade jag Rihanna utan att ens ha sett Battleship. Det var dumt. Hon visade sig vara den/det enda sevärda i Battleship.

.

.

.

.

3. Cronenberg-Pattison-crashen

I Fredagsfemman # 8 var jag tokpepp på David Cronenbergs Cosmopolis med Robert Pattinson i huvudrollen och när jag skrev Fredagsfemman # 31 var det dags för premiär. Jag ville så gärna se det Cronenberg såg i den där bleka hålögda snubben, jag ville så gärna att filmen skulle bli mer än bra. Det blev den inte. Det blev verkligen inte bra.

.

.

.

2. Friends Arena-invigningen a la Colin Nutley

Okej, visst var jag en aning skeptisk  till invigningen av Friends Arena både när jag skrev Fredagsfemman # 28 och # 38 men att den skulle bli så erbermeligt dålig hade nog ingen kunnat förutspå. När det innan sändning varnades i högtalarna att publik på parkett skulle dra in fötterna för det kommer åkas segway på golvet så såg jag framför mig horder av segways, sådär som Danny Boyle hade gjort om det var OS-invigning i London. Nu pratar vi alltså  MÄNGDER av segways framförda i snygga formationer. Men i Friends Arena kom det in tre. 3! Och jag kommer för alltid minnas mannen på raden bakom mig som sa ”Det här är en invigning som borde passa SD. Men det är inte vad Sverige vill ha”.

.

.

.

1. Den totala Jaden Smith-felbedömningen

I Fredagsfemman # 70 skrev jag mig varm om Jaden Smith, hans pappa och kanske lite om filmen After Earth. Det var som en high kick med plastben rätt i mitt eget fejs och en lagom kul right back at´ya-känsla efter att ha sett filmen. Jag hade otroligt fel den gången. Pinsamt mycket fel. Oj oj oj så fel det var. Jättefel. Skäms på mig.

Årets filmbloggsfilmer 2012

Jag gjorde det 2010 och 2011 och självklart ska jag göra det även igår: summera mitt filmbloggarår.

Den här listan handlar om mer än bara årets bästa filmer, den listan kommer som vanligt framåt vårkanten då jag sett dom flesta filmer från 2012 som är värda att se.

Det är svårt varje år att göra en årssammanfattning men i år känns det riktigt knivigt för jag tycker att 2012 varit ett ganska svagt filmår såhär långt. Men jag har ju sett filmer från andra år än det som tar slut idag och det har hänt andra grejer som gjort att både filmbloggen och jag fått en kick. Så håll i hatten, här kommer en liten återblick.

 

Årets filmbloggssnackis.

Prometheus och The Dark Knight Rises är självklara men Cabin in the woods sladdar in från sidan liksom The Innkeepers och The Raid som många av oss filmbloggare letade upp och skrev om.

 

Årets egoboost.

Malmö Filmdagar. Fantastiskt roligt på ALLA sätt!

 

 

 

Årets mest klickade inlägg.

En film om Olle Ljungström. Tänk vad ett deltagade i Så mycket bättre kan göra för min lilla blogg. 2289 klick och 99,99% av dessa är under dom senaste två månaderna.

 

 

Årets bloggnyhet.

I februari började jag med mina fredagsfemmor och dessa fullständigt menlösa listor tänker jag fortsätta med även nästa år.

 

 

 

Årets mysigaste sedda film.

City Island. Den har några år på nacken men 2012-års mysigaste film Friends with kids har ingenting att sätta emot, City Island vinner den här kategorien med hästlängder.

 

 

 

Årets mest kommenterade inlägg.

Fram till att en viss liten hob gjorde entré på filmduken var Citizen Kane (38 kommentarer) det mest kommenterade inlägget i år. Nu är den slagen med hästlängder. Hey ho, här är The Hobbit kungen av dom alla (68 kommentarer)

 

 

Årets knepigaste filmupplevele.

Holy Motors. Herregud alltså. Jag fattar fortfarande inte riktigt vad det var jag såg men jag vet att det här är en film jag kommer köpa och se om, kanske till och med många gånger.

 

 

Årets överraskning.

Att  The amazing Spider-man var så bra som den var och mitt betyg på Holy Motors (kanske?)

 

 

 

Årets svenska film.

Bitchkram är så överlägsen att den får både guld, silver och brons – sen kommer Hypnotisören.

 

 

 

Årets mest brutala sågning.

War Horse? Cosmopolis?

 

 

 

Årets filmscen-som-inte-släpper.

Första tio i The Dark Knight Rises, kejsarsnittet i Prometheus, slutmusiken (och tårarna) i Bitchkram och dragspelsscenen i Holy motors.

 

 

 

Årets mesta skådespelare.

Susan Sarandon (21 recensioner) fick veckovis fokus under våren men har även setts i ett par sprillans nya filmer och det är kul. Tom Berenger (14 recensioner) är tvåa och han lever mest på gamla meriter. Joseph Gordon-Levitt ligger trea (6 recensioner).

 

 

 

Årets serietidningshjälte på film.

Mark Ruffalo som Hulken i The Avengers. Supercharmig, jätterolig och asgrön!

 

 

 

Årets mesta regissör.

Jane Campion (7) Hon fick fokus en hel vecka i sträck i september.

 

 

 

Årets huvudkliare.

Nej, det är faktiskt inte löss (tro´t eller ej, biolössen har hållt sig borta i år, *donk donk* ta i trä). Min tankenöt att knäcka är om jag ska twittra eller liveblogga mig nästa års Oscarsgala. Har du nån tanke om detta åt något håll får du gärna dela med dig. Söndagen den 24 februari vet du vad jag kom fram till.

 

 

Årets roligaste filmrelaterade händelse.

Tveklöst skapandet av Filmspanarna. Jag är så himla GLAD att jag är med i det där sköna gänget! Det enda som är roligare än att titta på film är att titta på film och prata om film med andra som gillar det lika mycket som jag. Tillsammans är man mindre ensam. Så är det.

Trots att det kommer ett inlägg till innan 2012 blir 2013 så passar jag på att säga Gott Nytt År här också. Imorgon är en annan dag, en annan månad och ett helt annat år och jag hoppas att du får en riktigt bra nyårsafton. Skål å tack för det här året!

Fredagsfemman # 31

5. Johan Therorins samlade verk ska bli film

Jag håller på att ta mig igenom Johan Theorins böcker (har avverkat Sankta Psyko och halva Skumtimmen och dom andra två ligger och väntar i min pockethög) och jag är inte helt övertygad om författarens storhet. Kanske faller jag lite mer pladask åt filmatiseringarna nu när Daniel Alfredsson ska regissera Skumtimmen med Lena Endre i huvudrollen.

 

4. Jane Campion

Den här begåvade regissören var med på listan redan när det var #19 men nu är hon faktiskt mer aktuell än någonsin – i alla fall på min blogg. Hela nästa vecka förvandlas Fiffis filmtajm till en slags Jane Campion-camp och det har varit med stor glädje och entusiasm jag har tagit mig an hennes filmer. ALLA hennes filmer.

 

3. Cosmopolis

Idag har David Cronenbergs nya film Cosmopolis premiär, en film jag sett fram emot SÅ länge. Jag vet i nuläget inte hur det ska gå till men jag hoppas få tid att se den i helgen. Kanske går den som arla-morgonstundsbio imorgon bitti eller som nattbio natten mot typ måndag?

 

 

2. Filmspanarträff imorgon

Tiden går fort när man har roligt och nu har det gått en månad sedan sist. Tyvärr kan jag inte vara med på träffen imorgon så jag har en vikarierande samordnare denna gång: Henke från Fripps filmrevyer. Så har du en filmblogg och vill hänga på, mejla honom så berättar han hur det går till (frippsfilmrevyer@gmail.com)

 

1. Semester.

Jag kan inte fatta det. Det är dags.

Snart. Väldigt snart.

 

Fredagsfemman # 8

5. Robert Pattison

Vem hade kunnat tro att den här Twilighthunken någonsin skulle kunna kravla sig upp på min fredagslista? Min dotter hade nog kunnat sätta en månadspeng eller två på att det aldrig skulle ske men det är inte bara trissvinster som plötsligt händer. Ibland hamnar knepigt folk i ovanliga situationer och jag ser på dom med lite andra ögon. När David Cronenberg uppenbarligen ser ”det” i unge herr Pattinson, vem är då jag att inte ge honom en chans igen? Jag gjorde ju det med Remember me, en film som naglade sig fast nånstans bland hjärtklaffar, vener och artärer och nu tänker jag definitivt gå på bio och se honom med öppet sinne. Det dröjer en stund innan Cronenbergs Cosmopolis har premiär men trailern bådar mer än gott. Här är den.

 

4. James Cameron

Hur coolt är det inte att bege sig alldeles ensam ner till botten av Marianergraven – och twittra? James Cameron har fått mig att fundera på nåt som jag förkastat som blahabaha under en längre tid och nej, det handlar inte om fridykning, ej heller om ubåtskonstruerande, det handlar om att det där twitterkontot som faktiskt verkar komma närmare och närmare. Jag lär börja twittra när alla andra lägger av.

 

3. Lovefilm

Nu när jag har veckor som i stort sett stavas J-O-B-B i skallen dygnet runt och minimalt med tid för biobesök så är Lovefilm-filmerna som dyker ner i brevlådan som små rara presenter mina riktiga guldkorn. Jag är så grymt imponerad av detta företag, deras filmbibliotek och klockrena service och det skriver jag inte enbart för att jag är sponsrad. Jag är på riktigt betuttad i dom. Det är nästan lite vårkänslor över det hela och vårkänslor är ju alltid härliga – om man inte är pollenallergisk eller singel och spetälsk.

 

2. Audrey Hepburn

Efter att tre kvällar i rad ha sett samma film (jag har för en gångs skull inte sett om den på grund av att jag somnat mitt i alltihop utan för att jag VILL) känner jag en sorg över att  Audrey Hepburn är död. Vilken supersöt kvinna och vilken gudabenådad skådespelerska hon var! I filmen som jag nyss sett (som kommer som Veckans klassiker framöver, jag lovar) finns det flera scener där hon är så närvarande att jag trycker på pausknappen bara för att le som en nymatad guldfisk en liten stund. Jag tycker om Audrey. Hon är fin. Jättefin.

 

 

1. Filmspanarträff

Så har en månad gått och imorgon är dags för oss glada filmnördar att ses igen och diskutera film öga mot öga, tand för tand. Höga betyg i bloggen ska försvaras, låga likaså och däremellan pratas det om allt filmiskt mellan himmel och jord. Har du en filmblogg och vill hänga på? Skicka ett mejl så berättar jag när och var vi ses.