FILMÅRET 2012

Nu är det äntligen dags att summera filmåret 2012. Jag tycker fortfarande att det varit ett svagt filmår, endast tre nya filmer har fått högsta betyg men å andra sidan har dom superstarka fyrorna varit desto fler.

Som vanligt när jag gör den här listan ser jag inte så mycket till vilket betyg filmerna fick när jag såg dom, jag går på magkänsla, på det som sitter kvar i kroppen efteråt. En film kan vara i det närmaste perfekt men ändå inte efterlämna några spår i själen, eller tårar på kinden. Och tårar har det varit gott om under året som var. Sammanlagt har dessa filmer kramat ur mig 336 ml salt ögonvätska och 121 ml rinnande snor varav det mesta hamnat på tröjärmen då jag varit alltför dåligt förberedd på böl.

Alla dessa tio filmer är filmer jag kommer att se om många gånger framöver och alla dessa tio gör mig varm i magen när jag tänker tillbaka på dom.

 

10. Lorax
(Regi: Chris Renaud och  Kyle Balda)

På listans tionde plats hittar vi den lille sköne orange mannen (?) Lorax och som synes på bilden är han lite grumpen över en så pass – som han säger – dålig placering. Jag å andra sidan tycker inte alls den är dålig. En plats på en årslista är en bedrift. Få filmer klarar det.

Min motivering: Filmen Lorax har med charm och uppenbara influenser av tunga droger gett mig inblick i en värld som är så skönt skruvad att jag aldrig vill åka därifrån. Filmen får mig att må bra, den får mig att skratta högt och den får mig att vilja återvända. Det här är en riktig söndagfrukost-film och såna är bra att ha, dom ska man samla på likt smultron på ett grässtrå. Man vet aldrig när dom kommer att behövas.

 

 

 

 

9. Holy Motors
(Regi: Leos Carax)

Nu kan man undra, med rätta, om jag har alla celler på plats i hjärnan. Jag tjongar alltså upp förra årets underligaste film på plats nio. Men nej, jag har inte blivit kockobello, inte mer än normalt i alla fall. Holy Motors är nämligen så fullkomligt überknasig att jag inte kan komma över den. Jag fattade inte ett skit, jag kommer antagligen inte att förstå mer nästa gång jag ser den heller men det gör inget. Som kuriosa kan jag tillägga att denna film kommer ingå i ett filmtittarsocialt experiment som jag ska göra verklighet av i mitten på april här på bloggen. Jag tror det kan bli riktigt intressant. Mer info kommer vad det lider.

Min motivering: För första gången någonsin kan jag ångra att min mamma aldrig lärde mig spela dragspel.

 

 

 

 

8. Les Misérables
(Regi: Tom Hooper)

Det är ”nåt” med den här filmen, ”nåt” jag inte kan sätta fingret på. Den är långt ifrån perfekt, ändå gav jag den en femma. Den är ojämn som satan, ändå är det ett par scener med i filmen som jag kommer bära med mig hela livet. Procentuellt är Anne Hathaway knappt med alls ändå känns hon som en huvudkaraktär.

Min motivering: Les Misérables är den filmiska varianten av en person som man kan kalla fulsnygg. En sådan människa har oftast ett mycket speciellt utseende men hen har ”nåt” som inte går att undgå, nåt som kan vara jättevackert men vissa dagar nästan troll-lika och oftast en blick som bränner sig fast. Dessa människor fascinerar mig. Dessa filmer fascinerar mig. Les Misérables fascinerar mig.

 

 

 


7. Sinister
(Regi: Scott Derrickson)

Som modern skräckfilm betraktad tycker jag Sinister är i det närmaste perfekt. Den har alla parametrar som gör en skräckis så pass bra att den håller för fler tittningar: en smart historia, planteringar som drar upp hjärnaktiviteten på högvarv, snyggt filmad och en bra skådis i huvudrollen.

Min motivering: Se ovan. Sinister har allt. Dessutom höll jag på att göra i byxan på biografen och i detta sammanhang hamnar det på pluskontot.

 

 

 

 

 

6. De fem legenderna
(Rise of the Guardians, Regi: Peter Ramsey)

Det går kanske att tänka att det är helt kocko att en animerad film hamnar såhär pass högt på en årsbästalista men jag tänker inte så. Att se Tandfen, Sandmannen, Påskharen, Jack Frost och en schysst tatuerad Jultomte tillsammans gör gott för själen och jag får en tår i ögat vid blotta tanken.

Min motivering: Jag tycker så himla himla mycket om den här filmen och den kommer bli en jultradition i min familj. Kan man ge en film bättre betyg än så?

 

 

 

 

 

 

 

5. Zero Dark Thirty
(Regi: Kathryn Bigelow)

Det här är årets i särklass mest välgjorda film. Det är en story som kan ha varit allt annat än lätt att få ihop, många pusselbitar som ska tryckas samman och det hade kunnat gå fel på SÅ många sätt men det gör det inte. Det här är filmperfektion ända ut i fingerspetsarna.

Min motivering: Trots att den inte gjorde mig känslomässigt lika berörd som många av listans andra filmer så sitter den fast hos mig. Jag blev berörd nån annanstans i kroppen än i dom uppenbara känselspröten (och dom välanvända tårkanalerna) och det var en häftig upplevelse.

 

 

 

 

 

4. Cloud Atlas
(Regi: Tom Tykwer, Andy Wachowski och Lana Wachowski)

Något så fantasieggande och genreöverskridande som Cloud Atlas har jag inte sett i år. Jag tror att det här är en film att antingen älska eller hata, det där svala mittemellan finns nog inte. Vad jag tycker om filmen är ingen hemlighet. Jag ÄLSKAR den. Den har precis ALLT och den trycker på alla mina magiska filmknappar.

Min motivering: Motivering överflödig. Det här är en solklar femma och den kommer ses som en klassiker om femtio år men fram tills dess kommer den säkert stämplas som en B-rulle. I don´t give a damn.

 

 

 

 

 

 

3. The Dark Knight Rises
(Regi: Christopher Nolan)

Att sitta i en biosalong och ha ståpäls i över två timmar i sträck, det har inte hänt sen jag såg Forrest Gump för tredje gången samma vecka. Många år sen alltså.

För mig är det här vad jag kallar satans jävla underhållning! Hela världen försvinner en stund och jag sitter som på nålar. Musiken pumpar, actionscenerna gör att jag tappar hakan och jag vill ha meeeeer.

Min motivering: Christopher Nolan avslutade sin Batman-trilogi på bästa möjliga vis och med Tom Hardys Bane introducerade han en filmskurk utöver det vanliga. Synd att han är död. Gick jag upp i falsett när jag skrev det där sista? Jag tror det.

 

 

 

 

 

 

2. Hans längtande hjärta
(The Sessions, Regi: Ben Lewin)

Ibland händer det att jag ser en film som liksom glider in i hjärtat sådär som en riktigt vass kniv kan göra i nytinad kycklingfilé. När filmen är slut är det samma känsla i magen som att jag lärt känna en ny god vän. När filmen är slut sluter sig hjärtat och omfamnar det jag nyss sett som en förälder runt ett alldeles nyfött barn. The Sessions är en film jag vill behålla därinne och den kommer finnas kvar där, jag känner det.

Min motivering: Det här är en liten pärla från 2012. Det är en film jag hoppas kommer nå ut till så många som möjligt trots att den blev oförklarligt bortglömd i oscarssammanhang.

 

 

 

 

 

1. Bitchkram
(Regi: Andreas Öhman)

Totalt ohotad på förstaplatsen! Bitchkram är den enda film från 2012 som gjort mig sådär pirrigt nykär och skitledsen samtidigt, den enda film som har fått mig att grina, toksnora, skratta och må bra på en och samma gång. Den lyckades även med konststycket att få mig i samma känslomässiga rubbning även den andra gången jag såg den på bio OCH när jag såg den på DVD hemma i soffan och DET kan bara en riktigt rätt igenom KANONBRA film klara av.

Min motivering: Den visar framtidshopp i en värld där många ungdomar förlorat densamma och den kan ge vuxna en välbehövlig vitamininjektion. Bitchkram är helt enkelt och alldeles självklart 2012-års bästa film, alla kategorier.

 

Bubblare: MudBroken, Paradis: Kärlek, Django Unchained, Wrong, Lawless, Skyfall, Celeste & Jesse ForeverCall Girl, Prometheus och The Amazing Spider-man förtjänar att nämnas.

T j o h o o o ! Två av mina filmbloggarkollegor summerar även dom filmåret 2012 just idag. Fripps filmrevyers årslista hittas här (en lista jag tror är VÄLDIGT olik min) och Jojjenitos hittas här (här är jag väldans osäker på hur lika/olika vi tycker). Spännande läsning! Movies-Noir och  Flmr har också listat favoriterna samt Filmitch och Filmnight.

35 svar på ”FILMÅRET 2012”

  1. Hehe. Bara en enda film överlapp, Bigelow’s superstarka Zero Dark Thirty. Men det är det som är så kul med dessa personliga årslistor. Extra stjärna till dig för din motivering. Det ska jag kanske lägga mig till med. Fylla årsbästalistorna med lite mer text.

    Sen hade vi såklart två överlapp till, fast till min 11-20 del i The sessions och TDKR.

    Allt som allt en bra lista Fiffi. Jag har kvar att se dina; 10, 8, 7, 6, 4, 1. Inte konstigt vi har olika listor!

    1. Henke:
      Men vad kul, då har du ju en dryg handfull riktigt finfina filmer kvar att se 🙂 Vilken LYX! 🙂 Jag tror nog att det finns en klar chans att någon (eller flera av dom) klättrar sig upp på din 20-lista vad det lider.

  2. Jag tror nästan att jag skulle kunna göra en tio-i-topp med alla filmer som jag öht sett och som är från 2012… Både Holy Motors och Sinister håller jag absolut med om, de sitter kvar i filmtittarhjärnan. Däremot är det roligt att se att du gillade Rise of the Legends så himla mycket. TDKR, meh…, jag vet inte jag… Just nu känns det rätt lättglömd. Och det skulle vara intressant att se ett omtag på listan om minst ett år när Clud Atlas och The Sessions inte är så färska, tror du att de kan ha fått ett orättvist försteg?

    1. Sofia:
      Jag har tänkt samma tanke men nej, jag tror inte det. Jag tror både The Sessions och Cloud Atlas kommer sitta kvar länge länge i mitt hjärta och att båda filmerna hade haft sina platser även om jag gjort listan om ett halvår. Sen kan jag bli lite småvansinnig i skallen av att Skyfall inte fick plats på listan men det gick inte, det fanns ingen film jag var beredd på att ta bort. Det är ju nackdelen med listor. Platserna är begränsade.

      Och trots att du inte sett jättemånga filmer från 2012 så skulle det vara kul att se DIN lista. I alla fall vilka som ligger på topp-tre. 🙂

      1. Ok, exklusivt för Fiffis filmtajm 🙂

        Fick ihop lite drygt 20 filmer och om jag ska gå på din linje, de som fortfarande sitter kvar i huvudet blir topp fem (utan inbördes ordning):

        Holy Motors
        Zero Dark Thirty
        The Hobbit
        Sinister
        Äta sova dö

            1. Sofia:
              Ja, absolut! Dessutom skulle en av dina filmer hamna på min lista över förra årets sämsta filmer – om jag hade nån sån 😉

  3. Inte så många överlapp här. ZDT och Cloud Atlas kan dyka upp högt upp på min 2013 lista vad det lider dock. Bitchkram gjorde tyvärr inget särskilt avtryck hos mig. Lite irriterande att The Sessions inte har haft premiär här än. Vad jag fattat visas den bara i Sthlm. Trist när biografmonopolkedjan inte tror på filmerna man visar och inte anstränger sig ett dyft för att de ska nå ut.

    1. Jessica:
      Alltså, jag fattar det verkligen inte. The Sessions skulle med rätt marknadsföring (och rätt svensk titel) LÄTT kunna bli en kassako i Sverige men istället göms den undan som en plastspade under en snödriva. Jag förstår inte hur SF tänker. Jag vet inte ens om det är SF som enkom bestämmer detta. Hur som helst är det otroligt konstigt att den inte går på fler ställen och Uppsala är dessutom ingen liten by nånstans i urskogen.

  4. Jag gjorde slag av Sofias tanke och räknade hur många jag har sett. 21 filmer kom jag fram till. Det är inte mycket att göra lista av. Däremot innehåller dessa 21 filmer jag gillar rätt mycket. Alltid något.

    På din lista återfinns däremot bara sett The Dark Knight Rises och nja, skulle inte tro det. Dock har jag ju uppenbarligen många andra filmer att se fram emot.

  5. Ja, vafasen, jag kan ju lika gärna trycka min topp 10: Exklusivt för Fiffis filmtajm:

    1. Lawless
    2. Moonrise Kingdom
    3. Django Unchained
    4. The Master
    5. Silver Linings Playbook
    6. Life of Pi
    7. Killing Them Softly
    8. The Campaign
    9. Game Change
    10. To Rome with Love

    Får ända säga att jag har gjort bra val med mina 21 filmer. Många av dessa tio hade nog hamnat på listan även om jag hade sett 40 filmer till.

    1. Pladd:
      Tack för den exklusiva listan 🙂
      Ett par av filmerna du har med skulle definitivt platsa på min plats 11-20-lista. Men helt klart har du bra urskiljningsförmåga och väljer att se liiiiite mindre uppenbara skitfilmer än jag för att hitta guldkornen 😉

  6. Jag har sett fem av filmerna på din lista och av de så återfinns tre på min lista. En hel del överlapp alltså. Betydligt mer överlapp om jag jämför med Henkes lista där bara en (!) av 20 filmer fanns med på min lista.

    Lite extra kul att Sinister kom med på båda våra listor. För min del var det bioupplevelsen som liksom gjorde det.

    Bitchkram säger du alltså? Ja, du har ju sagt det förr om man säger så. 😉

    (Pst, du har glömt länka till din Cloud Atlas-recension.)

    1. Jojjenito:
      Haha, ja, jag känner mig lite tjatig gällande Bitchkram men så får det bli. Jag kan inte göra annat. 😉

      Vad gäller Sinister på våra listor så kanske vi helt enkelt får gå på bio tillsammans oftare. Säg till om det kommer nån skräckis du vill se så kan jag sitta bredvid och ropa HUUUUAAAA och VAAA FAAAAAN åsså VIPS kommer den med på nästa årslista 😉

      Och tack för att du har koll. Cloud Atlas-länken är fixad nu 🙂

  7. Då ska vi se. Börjar bli dags för en egen topplista från året, men inte riktigt än.

    En titt på din lista först:

    10. Lorax – Ej sett.
    9. Holy Motors – Ej sett (vill nog inte se, haha).
    8. Les Misérables – Hmm, förstaplats hos mig – över sämsta filmerna från året 😉 Svag tvåa… nej, stark etta 😀
    7. Sinister – Kul att den gillades så mycket. Stark trea .
    6. De fem legenderna – Ej sett.
    5. Zero Dark Thirty – Kvalitetsfilm, och ohotad etta från året. En gedigen fyra.
    4. Cloud Atlas – Hmm, jo här kommer ett mittemellanbetyg. Trea.
    3. The Dark Knight Rises – Välgjord och allt, men svagast i trilogin. Trea, kanske stark trea.
    2. The Sessions – Oj, det var högt. Men känslomässigt kan jag förstå om den fångar en. Trea.
    1. Bitchkram – Ej sett.

    Jaha, det var en intressant blandning. Ovanligt många filmer jag inte sett, men få av dem lockar. Kanske går man miste om något guldkorn…

    Min lista kommer nog om några veckor, eller när jag känner att jag börjar bli klar. Det är ju ett problem när man inte ens får ihop tio filmer som man gett någonslags fyra från året, trots att man sett en bit över 70 filmer… Mycket svagt filmår, utan några direkta toppar heller, så är det bara.

    1. Movies-Noir:
      Du kanske skulle ge några av filmerna du inte sett en chans? Kanske är det just det icke-lockande som gör att du skulle tycka dom var riktigt bra? Speciellt Holy Motors tror jag faktiskt att du skulle kunna se som en riktig UPPLEVELSE även om du inte kommer rosa filmen som sådan. Och kunde du se Les Misérables fast du på förhand visste att du skulle avsky den så får du nog bita i kudden och se både De fem legenderna och Lorax. Tycker jag då . 😉

      1. Jag säger aldrig aldrig till en film. Les Misérables visste jag inte skulle vara så miserabel på förhand. Den var värre än väntat, ingen tvekan om den saken, haha.

        Men både Lorax och De fem legenderna kan jag tänka mig att se. Vet inte så mycket om dem så de kan säkert vara trevliga.

        Holy Motors verkar vara konstig och inte min grej, men jag har för mig att jag lovat (nåja) Jojjenito att se den en vacker dag…

        1. Movies-Noir:
          Dom ÄR trevliga. OCH mysiga. OCH välgjorda och sevärda och underhållande och hade jag varit fjårtis hade jag sagt att dom är typ bah sååååå braaaa assåå (och tuggat lite tuggummi samtidigt).
          Spara dom till nån söndagfrukost. 😉

    1. Malin:
      Jag tror nog inte det existerar två årslistor som ser exakt likadana ut. 🙂 Vilka filmer skulle platsa på din?

  8. Har sett en del på din lista.
    Bitchkram verkar intressant o jag måste ta och bättra mig när det rör sig om animerad film. Gillar dessa men har svårt att slå mig ned för att se dessa. Har åtminstone sett Röjar Ralf o Legenderna – kommer så småningom på bloggen.
    Cloud atlas såg jag häromdagen.
    Vart tog Avengers vägen?

    1. filmitch:
      Jag kan känna igen mig i det du skriver om animerad film. Det är nog därför (nu när barnen är större) som jag helst ser animerad film på bio. Har liiite svårt med koncentrationen ibland när jag ser dessa filmer hemma.

      1. filmitch igen:
        F’låt, glömde. Avengers. Den var bra men höjdes inte vid en omtitt. Stark trea, inte mer så ingen topplacering för den.

  9. Bara två filmer som överlappar våra listor, Zero Dark Thirty och The Dark Knight Rises. Rätt intressant. Men vars är Jagten?!

    Du har dock två filmer strax utanför som jag har på min lista, så det är ju rätt bra!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.